Träningsprogrammet har fokus på svetsning och riktar sig till personer mellan 18 och 34 år. Utbildningssatsningen är också uttalat riktad mot flyktingar, med giltiga utländska id-handlingar, rapporterar ILO (International labour organization), som genomför projektet i samarbete med lokala branschorganisationer.

En av de som blivit antagen är Rhama Salat Dakane från Dadaab.

– Jag är glad över att delta i den här utbildningen för att få färdigheterna att förbättra mitt liv. Min far gick bort när jag var ung och min familj är fattig, ingen av oss har jobb. Min dröm har alltid varit att delta i den här sortens utbildning. I mitt hemland, där finns inga somaliska kvinnor som lär sig sådant här, och till och med här på institutet är jag den enda somaliska kvinnliga eleven, säger hon till ILO.

Stor ojämlikhet

Enligt utbildningsdepartementet i Kenya är det stor ojämlikhet i vilka som har tillgång till yrkesutbildningar i landet. Knappt 40 procent är kvinnor och majoriteten av dessa utbildar sig inom datorkunskap och kommunikation. Endast fem procent av de som utbildar sig till ingenjörer och byggtekniker är kvinnor.

ILO uppger att det finns många anledningar, som kulturella och sociala normer, till att färre kvinnor söker sig till yrken inom vetenskap, teknik och matematik.

Dessutom har personer med fysiska funktionshinder varit i princip uteslutna från yrkesutbildningarna. I Kenya har andelen på dessa utbildningar varit mindre än två procent. För personer med kognitiva funktionshinder har andelen varit något högre (sju procent).

– Trots att jag har funktionshinder, så har det inte påverkat min utbildning och jag har lika goda resultat som de andra eleverna. Jag skulle vilja säga till andra personer med funktionshinder att den här kursen inte är så svår som människor säger, berättar Jeremiah Etabo Kapoa, från Turkana Syd.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.