Världens blickar vändes återigen mot Wuhan när WHO:s experter efter många om och men i mitten av januari släpptes in i Kina för att försöka spåra ursprunget till covid-19. Deras rapport från besöket, som har gjorts i samarbete med kinesiska forskare, har varit efterfrågad ända sedan de lämnade landet – men har försenats i flera omgångar.

Officiellt har den haltande tidtabellen skyllts på problem med översättningar och samordning men vissa har också väckt frågan om huruvida Kina har velat påverka slutsatser och formuleringar för att inte få skulden för pandemin.

Ingen kioskvältare

WHO har meddelat att rapporten kommer att offentliggöras på tisdagen, men redan på måndagen hade nyhetsbyråerna AFP och AP tagit del av innehållet. Slutsatserna beskrivs som förväntade och mycket av innehållet känns igen från den presskonferens som hölls innan WHO-experterna reste från Kina.

Med andra ord lämnas många frågor om virusets ursprung fortfarande obesvarade. Men den nederländska virologen Marion Koopmans, som är del av expertgruppen, tycker att fokus i stället bör ligga på all den information som faktiskt finns i rapporten, som enligt henne är omkring 400 sidor lång.

”Allt har inte fått svar men det är en bra början”, skriver hon på Twitter.

Förväntningarna var lågt ställda när WHO släpptes in i Wuhan över ett år efter det att coronaviruset började spridas i den kinesiska storstaden. På presskonferensen den 9 februari konstaterade experterna och deras kinesiska motparter att de inte kunde dra några tydliga slutsatser om ursprunget till covid-19, men att de hade rangordnat olika hypoteser utefter hur sannolika de bedömdes vara.

Fyra hypoteser

I rapporten listas fyra av dessa. Det mest troliga (”sannolikt till mycket sannolikt”) beskrivs vara att viruset spreds från fladdermöss till ett annat djur, som i sin tur smittade människor. Det framgår dock inte vilket djur det skulle kunna handla om.

WHO har också undersökt hypotesen att viruset spreds direkt från fladdermöss till människor, vilket lyfts fram som ”möjligt till sannolikt”. Man utesluter inte heller att viruset kan ha spridits via fryst mat, även om det ses som ”möjligt men inte troligt”.

Tidigt under pandemin spekulerades det i att viruset hade råkat läcka ut från det virologiska institutet i Wuhan av misstag, men det finns inga bevis för det.

USA:s tidigare president Donald Trump och hans anhängare har tagit avstamp i dessa rykten och underblåst konspirationsteorier om att Kina medvetet spridit viruset. WHO:s experter avfärdar dock denna fjärde hypotes som ”extremt osannolik”.

Vidare utredning

Enligt rapporten finns det uppgifter som tyder på att utbrottet kan ha startat flera månader innan coronaviruset upptäcktes i Wuhan i december 2019.

Det gör att experterna inte heller kan dra några tydliga slutsatser kring vilken roll som Huananmarknaden i Wuhan, där bland annat vilda djur sålts som livsmedel och där flera kunder tidigt blev sjuka i covid-19, spelat för smittspridningen.

WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus framhåller att alla ursprungliga teorier om virusets ursprung fortfarande är på bordet.

– När jag läser rapporten förstår jag det som att alla hypoteser är öppna, vilket motiverar fullständiga och fortsatta studier, säger han på en presskonferens.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.