Radar

FHM: Lättnaderna måste skjutas fram

Socialminister Lena Hallengren och Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten begär att regeringen skjuter på de lättnader som aviserats till den 11 april. Det gäller till exempel publiktak och att Gröna Lund och Liseberg ska slippa regeln om max åtta besökare. Nytt datum som föreslås är 3 maj.

Smittläget är nu så allvarligt att Folkhälsomyndigheten under måndagen skickade en hemställan till socialdepartementet för att be regeringen att avvakta med en rad förändringar i den så kallade begränsningsförordningen.

Det handlar exempelvis om deltagarantal för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som fotbollsmatcher, teaterföreställningar och konserter. Regeringen har föreslagit att det nuvarande publiktaket på åtta personer ska kunna anpassas efter om arrangemanget är inomhus eller utomhus och om det finns anvisade sittplatser eller inte.

FHM föreslog i sitt remissvar i februari att förändringarna skulle träda i kraft den 11 april, om smittläget tillåter det. Men nu backar myndigheten om datumet.

Ändrar datum

Förändringarna är inte möjliga att genomföra den 11 april, utan bör skjutas fram en tid, skriver FHM i sin hemställan. Nu görs i stället bedömningen att förändringarna kan träda i kraft i månadsskiftet april/maj. FHM begär därför att datumet ändras till den 3 maj.

Det blir nu upp till regeringen att besluta om man ska följa FHM:s uppmaning och skjuta på genomförandet. Regeringen lyssnar dock ofta på sin expertmyndighet.

Det tidigare beskedet om vissa lättnader den 11 april har fått kultur-, nöjes- och idrottsverksamheter att hoppas på att kunna köra i gång igen, även om det skulle bli i liten, smittsäker skala.

Till exempel föreslogs att evenemang inomhus med sittande publik skulle kunna få ha en publik på max 50 personer och utomhusarrangemang högst 100 deltagare. Tanken är att taken sedan stegvis ska höjas när smittläget förbättras.

Liseberg och Grönan

En annan del i förslaget som FHM nu vill att regeringen skjuter på är att Gröna Lund och Liseberg ska omfattas av samma regler som andra nöjesparker. I dag är de i juridisk mening så kallade stadigvarande tivolinöjen och får maximalt släppa in åtta personer. Men från den 11 april skulle de enligt förslaget kunna öppna om varje besökare får 20 kvadratmeter att röra sig på.

Så sent som på måndagen meddelade Gröna Lund att de siktar på att öppna den 1 maj efter att ha varit stängt i mer än ett år.

Enligt uppgift till TT innebär FHM:s hemställan också att de regleringar som löper ut den 11 april sannolikt kommer att ligga kvar. Det gäller bland annat förbudet mot att sälja alkohol på krogen efter klockan 20, maxantal på 500 personer i butiker och gym och att alla uppmanas att handla ensamma.

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.