LFT ställer 5 frågor till trädet Per Skägglave, som protesterar mot skogsindustrins påståenden om den svenska skogen. Under en aktion byter han ut skogsbolagens annonstavlor med grönskande gammelskog mot en egen variant, som visar ett kalhygge.
Kan du berätta lite om dig själv.
– Jag är ett träd, 40 plus och har ganska nyligen börjat binda koldioxid, det tar ju rätt lång tid. Jag jobbar inne i stan, i en allé. Det är okej men allra bäst skulle jag trivas i en riktig, orörd skog. Det är min största dröm att få jobba där.
Kommer du att kunna uppnå din dröm?
– Med dagens idéer om framtidens skogsbruk ser det inte ut så. När man pratar om skog i Sverige pratar man inte om att skydda den mer, utan snarare om att den ska användas till mer saker. Så chanserna att få vara i ett rikt ekosystem är nog ganska liten tyvärr, men jag tror vi kan ändra på det om vi ändrar politiken och skyddar mer skog.
Vad är det för fel på svenskt skogsbruk?
– Dels bevarar vi för lite av den riktiga skogen, dels brukas den väldigt hårt. Det används stora maskiner och markberedning som släpper loss metan, vilket är vårdslöst mot naturen. De flesta tror att vi har mer skog än nånsin i Sverige, men så är det inte. Vi har mer plantage än någonsin, med monokulturer som står i rad och gödslas. Plantage är inte samma sak som en skog, som har mängder av arter, hänglavar och mat till renar.
– Samtidigt finns det såklart en diskussion som vi måste ha om hur vi ska ersätta det fossila. Men problemet är att den diskussionen är jättesvår att ha i Sverige eftersom vi har decennier av stenhård lobbyism och påverkan från industrin som manipulerar diskussionen.
På vilket sätt är skogslobbyns reklam missvisande?
– Reklamkampanjer och skolmaterial ger bilden av att skogsbruket binder koldioxid men det är inte sant. 20 procent går till att binda koldioxid, resten eldas upp. Lobbyn problematiserar gärna hur det ser ut i andra länder, att regnskog huggs ned och ersätts av palmoljeplantager. Det är precis samma sak här men skogsindustrins ger en annan bild av verkligheten. Debatten sker inte på ett ärligt sätt.
Vad säger folk när de ser dig på stan? Lyssnar de på det du har att säga?
– Ja, det tycker jag. Det som förvånar mig är att så många inte känner till skillnaden mellan skog och plantage. Men när jag berättar börjar de förstå och se skogen med andra ögon. Trädkramarna finns fortfarande, många vill ge mig en kram – kanske längtar många efter kramar nu under pandemin och ett träd går ju bra att krama.
