– Antalet inlagda ökar både på iva och övriga vårdavdelningar och det vi känner en oro inför nu är att det kommer att bli ytterligare försämringar innan det blir bättre igen, säger hon.

Av de tillgängliga iva-platserna i Sverige är 558 platser belagda, varav 294 av personer med covid-19.

– Det betyder att det är drygt hälften, 53 procent, av platserna behövs för covid-19, säger Iréne Nilsson Carlsson.

På väg uppåt

Enligt statsepidemiolog Anders Tegnell fortsätter smittspridningen att öka, både i Sverige och i andra länder.

– På global nivå ser vi tyvärr en uppgång igen efter ett par veckors nedgång. Det är Europa som står för volymen i ökningen. Tyvärr är det inte bara Sverige, många av länderna i Europa har en ökning, säger Tegnell.

– Vi är definitivt på väg mot ytterligare en ökning den här veckan. Riktigt hur stor vet vi inte än, men det är helt klart en ökning.

Sammantaget har nu 13 373 smittade personer avlidit i Sverige. Totalt har 773 690 personer i Sverige bekräftats smittade av covid-19.

Fler på intensiven

Hittills har totalt 1 438 715 vaccindoser getts i landet, baserat på vad regionerna har rapporterat in till det nationella vaccinationsregistret.

1 005 559 personer har fått minst en dos, vilket motsvarar 12,3 procent av den vuxna befolkningen. 433 156 personer har fått två doser, vilket motsvarar 5,3 procent.

Ända sedan den 9 mars har antalet patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (iva) på grund av covid-19 ökat, enligt intensivvårdsregistret.

De senaste dagarna har antalet ökat med ytterligare ett tiotal patienter och är nu uppe i 292. Så många har det inte varit sedan den 22 januari. Då var dock trenden nedåtgående, till skillnad mot nu, då den är uppåtgående.

Kan öka ytterligare

Den senaste tiden har smittspridningen ökat med cirka 18 procent, enligt Anders Tegnell. Eftersom smittspridningen ökar och det faktum att det finns en tidsfördröjning på drygt tio dagar från det att man insjuknar tills dess att man hamnar på iva, är risken alltså överhängande att antalet som vårdas på iva kommer att öka ytterligare och därmed pressa regionerna och sjukvårdspersonalen ännu mer.

Orsaken till den ökande smittspridningen, enligt Anders Tegnell, är dålig följsamhet till de råd och rekommendationer som finns.

De regioner som har högst beläggning på iva just nu på grund av covid-19, i förhållande till invånarantalet är: Uppsala, Dalarna, Gävleborg och Östergötland.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.