Svensk-iraniern Ahmadreza Djalali, tidigare verksam vid Karolinska institutet i Solna, har suttit isolerad i fyra månader efter att ha dömts till döden för spionage. Nu uppmanar Amnesty International regeringen att omgående vidta nya åtgärder med anledning av Djalalis hälsotillstånd.

I ett öppet brev riktat till statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Ann Linde skriver Amnesty att Sverige måste göra allt för att rädda Ahmadreza Djalalis liv. Brevet har även undertecknats av Karolinska institutet och Kungliga Vetenskapsakademien.

– Han måste tas ut ur isoleringen och få lämna fängelset för akut avancerad vård på sjukhus, annars finns risken att han dör av sin sviktande hälsa. I det här arbetet måste Sverige vända på varje sten och använda alla diplomatiska möjligheter som finns, säger Maja Åberg, sakkunnig på Amnesty.

Vill sätta press på Sverige

Människorättsorganisationen hänvisar till ett FN-uttalande från förra veckan där det framgår att Djalali kan vara nära döden. Enligt FN-experterna har Djalali bland annat haft svårt att äta på grund av medicinska problem och minskat dramatiskt i vikt.

Amnesty uppmanar nu Sverige att samordna insatser och söka stöd från andra länder som har erfarenhet av arbete för att skydda fängslade personer med dubbelt medborgarskap. Ett liknande öppet brev har riktats till statsministrar och utrikesministrar i Italien och Belgien, där Ahmadreza Djalali också varit verksam.

– Vi hoppas att det öppna brevet ska bidra till ytterligare press på Sverige och EU att ligga på hårdare, men även på Iran som är ansvariga för att ha spärrat in honom, säger Maja Åberg.

UD: Intensivt arbete

I ett mejl till TT skriver utrikesdepartementet bland annat: ”Vi har tagit del av det öppna brevet. Ett intensivt arbete pågår alltsedan information om Ahmadreza Djalalis fall nådde oss i januari 2017. Våra ansträngningar för honom fortsätter med oförminskad styrka, därom ska det inte råda något tvivel.”

Vidare skriver UD att fallet kontinuerligt tas upp med iranska företrädare, bland annat med krav om att Djalali ska få adekvat vård och att dödsstraffet inte ska verkställas.

Akut läge

Djalali, som är forskare i katastrofmedicin, greps i Iran 2016. Han dömdes till döden misstänkt för att ha spionerat för Israels räkning – men enligt FN-experter är domen baserad på en bekännelse framtvingad under tortyr och en orättvis rättegång.

I slutet av förra året kom uppgifter om att dödsstraffet skulle verkställas, men avrättningen sköts senare upp. Enligt FN-experter finns en oro att Ahmadreza Djalali även om han inte avrättas, ”snart kan komma att dö i fångenskap”.

– Läget är akut. Det är fyra månader sedan i dag sedan han isolerades i den här lilla cellen, med vetskapen om att varje dag kan vara den sista. Det är tortyr i sig själv, säger Maja Åberg.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.