Fler yrkesodlare med kommunal odlingsstrategi

Redan nästa månad kommer kommunen och medarrangören ”Under tallarna” att dra igång pilotprojektet Odlingsinkubatorn, det vill säga ett projekt för att underlätta för nystartade företag.

– Vi vill ge folk möjlighet att förverkliga sina odlingsdrömmar. Det är ingen regelrätt kurs utan de som deltar måste ha viss kunskap och framför allt ett eget driv, säger Åsa Waldenström, projektledare för odlingsstrategin i Södertälje kommun.

Anpassade kurstillfällen

Bland annat får deltagarna tillgång till varsin 200 kvadratmeter stor odlingsruta och en gemensam växthustunnel och verktyg. De kommer också få information om allt från hur marknaden fungerar till hur affärsplaner skapas. Därefter får deltagarna möjlighet till anpassade kurstillfällen utifrån de behov som finns. Det kan vara allt från komposthantering till att lära sig de bästa sätten att odla tomater på.

– Att odla frukt och grönsaker i Södertälje är inte en självklarhet på samma sätt som det är i till exempel Skåne eller på Gotland. Odlingssäsongen i den här delen av landet är kortare. Istället för tre skördar per säsong kanske det bara ryms två. Det har stor betydelse för lönsamheten.

Åsa Waldenström har själv arbetat med att odla grönsaker och vet vilka utmaningar det innebär på nordligare breddgrader.

– Överhuvudtaget har frukt- och grönsaksodlingar i Sverige svårt att konkurrera med importerad frukt och grönsaker. I södra Europa är soltimmarna betydligt fler och arbetskraften billigare.

Öka antalet yrkesverksamma odlare

Att Södertälje satsar på yrkesodling hänger ihop med kommunens odlingsstrategi som antogs för tre år sedan. I den finns en konkret målsättning att fler kommuninvånare ska vara yrkesverksamma inom frukt- och trädgårdsodling år 2030. 2018 arbetade 45 personer som trädgårdsodlare inom kommunen och odlingsarealen omfattade tolv hektar.

– Trenden i Sverige idag är att allt färre är yrkesverksamma inom frukt- och grönsaksodling och den utvecklingen vill vi vara med och vända, säger Åsa Waldenström.

Hon menar att det ur ett kommunalt perspektiv är viktigt att odla mat lokalt, på den plats där den ska ätas.

– Kommunen har ett viktigt ansvar att skapa och bibehålla en lokal matproduktion. Inte minst ur ett krisperspektiv.

Södertälje kommun äger dessutom totalt 885 hektar åkermark och 115 hektar bete. Merparten av marken är utarrenderad till större jordbruk, men kommunen inventerar just nu andra, tänkbara odlingsytor.

– Vi letar upp de där små ytorna som de stora jordbruken inte är intresserade av att odla på. Vi vill att den marken går till grönsaksodlare.

"All mark som går att odla på behövs"

Att främja odlingen på de här ytorna är en viktig del av odlingsstrategin, som till viss del är ett svar på Södertälje kommuns expansiva byggplaner om 20 000 nya bostäder till år 2020.

– Från att ha ägt mark för att kunna exploatera har kommuner så sakteliga börjat få kunskap och inser att marken behövs till jordbruk. Sverige har en av de lägsta självförsörjningsgraderna på mat i Europa. All mark som det går att odla på behövs.

Dessutom menar Åsa Waldenström att Miljöbalken tydliggjort att kommuner och andra aktörer inte ska bygga på jordbruksmark såvida det inte är ett väsentligt samhällsintresse.

– Det finns en balansgång mellan vilka ytor som kan exploateras och vilka som är lämpliga som jordbruksmark och som bör fortsätta vara jordbruksmark. Det är inte alltid lätta avväganden för kommunen, men nu när vi har målsättningen att öka antalet yrkesverksamma frukt- och grönsaksodlare är det i alla fall mer restriktivt att använda marken till andra ändamål än jordbruk och odling.