Radar

Hotat ålgräs återplanteras i Bohuslän

Dykare som planterar ut ålgräs.

Ålgräs är ett sjögräs som skapar livsmiljöer för en mängd arter i grunda havsområden i Bohuslän, men dessa marina ängar har minskat kraftigt. Nu genomförs den största återplanteringen hittills i Sverige.

Ålgräsängarna förstörs idag av bland annat industriellt fiske och övergödning. Därför ska Länsstyrelsen och Göteborgs universitet nu testa om tillförsel av grov sand till havsbotten ökar chanserna för det hotade ålgräset att etablera sig igen. 

Det är få andra miljöer som är hem till lika många arter som ålgräsängarna och forskning visar att det får stora negativa effekterna på havsmiljön när de försvinner. Ålgräsets rötter stabiliserar havsbotten och utan det blir vattnet grumligare när vågorna drar upp bottensedimenten. 

Kan inte överleva

– I områden med hög halt av lera i sedimentet, vilket är vanligt i Bohuslän, kan siktdjupet minska med upp till två meter. Det gör att ålgräs inte längre kan överleva i områden där det fanns stora ängar tidigare, säger Per-Olav Moksnes, forskare vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.

Försöken ska utföras vid Lilla Askerön mellan Tjörn och Orust och totalt kommer 10 000 kvadratmeter havsbotten täckas med grov sand. Ålgräset planteras sedan ut för hand av dykare.

– Skotten tar vi från en livskraftig ålgräsäng i närheten, berättar Beatrice Alenius, marinbiolog på Länsstyrelsen.

Växer dubbelt så bra

Det här är första gången återplantering av ålgräs med sandtäckning testas i så stor skala i Sverige, men sedan några år har mindre försök utförts vid Lilla Askerö i Tjörns kommun.

– Försöken visar att åtgärden även kan ha positiv effekt på de djur som lever i botten. Vi har också sett att ålgräset växer dubbelt så bra i den grova sanden jämfört med i den naturliga lerbottnen, säger Per-Olav Moksnes.

Ålgräs

Ålgräs är ett sjögräs som kan bilda ängar under ytan på sand- och lerbottnar i grunda och kustnära havsområden.

Ålgräsängarna myllrar av liv och är viktiga för den biologiska mångfalden. De är bland annat födosöksområde och barnkammare åt många fiskar och kräftdjur.

De lagrar också stora mängder kol och näringsämnen i sedimentet, vilket bidrar till att minska klimatförändringar och övergödning.

Ålgräsängarna hör till de mest artrika och produktiva ekosystemen som finns, men är hotade, bland annat på grund av övergödning, överfiske och exploatering av grunda havsbottnar.

Källa: Göteborgs universitet

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.