I rapporten ”Vem äger marken du går på?” har Ownershift tittat på hur ägandet ser ut när det gäller lantbruksfastigheter och skogsmark. I samtliga kategorier är männen överrepresenterade.

– Vi uppfattar att lantbruksfastigheter är ett av de minst jämställda områdena, säger Emma Heikensten på Ownershift till tidningen ATL. 

86 procent av alla Sveriges lantbruk (där lagfart och areal finns registrerade i det nationella Fastighetsregistret hos Lantmäteriet) ägs av privatpersoner. Den största könsskillnaden finns inom areal, där män äger 2,6 gånger mer, eller 155 procent mer, än kvinnor.

Stark manlig norm

– Fastighetsägande och lantbruk handlar om kapital. Kvinnor förlorar pengar genom livet på grund av att de har lägre lön och då kan det vara svårare att investera. Kvinnor kanske inte heller har samma tillgång till nätverk eller coachning på samma sätt som män när de exempelvis ska ta över familjeföretag, säger Emma Heikensten.

Hon tror att också att det rör sig om normer och stereotyper, och att den starka manliga normen lantbruk och skog har.

Ownershift är en ideell tankesmedja som arbetar för att öka kvinnors ägande globalt. De arbetar med att sammanställa och presentera statistik, hämtat från Lantmäteriet och det nationella Fastighetsregistret, avseende skillnader i kvinnors och mäns ägande i Sverige.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.