Under 2020 blev över 1600 personer uppsagda inom välfärdssektorn på grund av arbetsbrist. Jämfört med året innan är det en ökning på 30 procent.

De yrkesgrupper som oftast fick gå var administratörer, lärare och handläggare. Det visar ny statistisk från Omställningsfonden, en stiftelse som stöttar medarbetare inom välfärden.

– Arbetsmarknaden förändras snabbt, och under pandemin har välfärden mött ännu större utmaningar än vanligt, säger Eva Wikström, vd på Omställningsfonden, i ett pressmeddelande.

Skiftande elevunderlag

I Svenska Dagbladet förklarar hon att en orsak till att lärare – en yrkesgrupp som det råder stor brist på – fått gå är att vissa kommuner inser att de inte kan ha lika många skolor på grund av de allmänna förutsättningarna.

Andra orsaker till uppsägning har varit att lärarna haft smala ämnesområden eller skiftande elevunderlag.

– Det kan vara så att det öppnar en friskola i närheten, men det kan också handla om olika stora barnkullar, säger Eva Wikström till SvD. 

De flesta fick nya jobb

89 procent av de som fick stöd av Omställningsfonden under 2020 fick ny sysselsättning. De allra flesta, 73 procent, fick nytt jobb. 16 procent påbörjade längre studier.

– Att bli uppsagd kan vara en tuff omställning. Därför är det viktigt att känna till att det finns hjälp att få, så att nödvändig förändring kan ses som en möjlighet och inte en svårighet, säger Eva Wikström.

Omställningsfonden är en icke vinstdrivande stiftelse som vänder sig till 1000 organisationer och företag med cirka 1,2 miljoner medarbetare. De både stöttar anställda inom välfärden som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist och arbetar förebyggande med kompetensutveckling.

Exempel på andra yrken inom välfärdssektorn är undersköterskor, elevassistenter, måltidspersonal, personliga assistenter och barnskötare.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.