Radar

Alla restauranger och kaféer ska stänga 20.30

Statsminister Stefan Löfven vid en digital pressträff på onsdagen.

Folkhälsomyndigheten vill att alla restauranger och kaféer stänger senast klockan 20.30, oavsett om de har alkoholtillstånd. Den nya restriktionen föreslås träda i kraft på måndag.

Det beskedet gavs på en presskonferens med statsminister Stefan Löfven (S) och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.

– Läget är allvarligt. Vi har en högre smittspridning och den fortsätter att öka. Det finns en stor risk för en tredje våg, säger Löfven.

Folkhälsomyndigheten (FHM) får nu nya möjligheter av regeringen för att begränsa öppettider för restauranger och kaféer. Nationellt eller lokalt. Och oavsett om de har serveringstillstånd för alkohol. De begränsade öppettiderna gäller till exempel även hamburgerrestauranger. Men tanken är att takeaway ska kunna fortsätta.

Fram till nu har alkoholstopp gällt från klockan 20, men restauranger har kunnat fortsätta att ha öppet utan att servera alkohol.

Stängt halv nio

FHM vill nu att alla restauranger och kaféer i landet ska stänga senast klockan 20.30 från och med den 1 mars. Förslaget skickas nu ut på snabbremiss.

Den nya begränsade öppettiden är tänkt att gälla tills vidare.

– Från vår sida känner vi att det gäller tills vidare. Vi har en ganska tuff marsmånad framför oss, säger FHM:s Johan Carlson.

– Vi kommer inte att sätta någon gräns som det ser ut nu.

FHM ska också ta fram nya skärpta regler om maxtak för besökare i butiker och varuhus.

– Vi kommer inom kort att remittera förslag som sänker maxantalet personer som får vistas i butiker, köpcentra, gym och gallerior, säger Carlson.

Handla själv

FHM ser matställen i stora gallerior som ett särskilt problem och undersöker om det går att begränsa antalet sittplatser dit folk tar sin köpta mat och sätter sig för att äta.

Samtidigt uppmanas alla att handla ensamma och inte ta med familj eller annat sällskap in i affären.

– Handeln måste vidta ytterligare åtgärder för att bara en person handlar åt gången. Vi ska inte ha grupper av människor, familjer eller bara bekanta som går omkring i butiker och bidrar till ökad trängsel om de inte är där för att handla, säger Carlson.

Stefan Löfven betonar att det viktigaste nu är att undvika trängsel.

– Efter ett år med det här viruset vet vi att avstånd behöver hållas. Det mest effektiva för att få ned viruset är att hålla avstånd, säger han.

– Det är inte läge att slappna av. Det får inte förekomma trängsel på bensinmackar eller i affärer, inte någonstans över huvud taget.

Inga matcher

Ytterligare ett besked är att FHM kommer att förnya och skärpa sin avrådan till idrottsföreningar om att ordna eller delta i läger, matcher, cuper eller andra tävlingar.

– Vi har med oro noterat en stor smittspridning i samband med tävlingsidrott. Tävlingsidrott har blivit mer omfattande än vad som avses när reglerna skrevs, säger Johan Carlson.

FHM vill därför ta bort skrivningarna om att enstaka matcher kan tillåtas för barn och unga födda 2005 eller senare.

– Idrott och träning är bra särskilt för barn och unga men tävlingar får komma senare, säger Carlson.

FHM för även en dialog med Riksidrottsförbundet om regler för tävlingsverksamhet för vuxna.

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.