Efter att krig åter bröt ut mellan Marocko och Västsahara den 13 november 2020, har situationen med grova brott och mänskliga rättigheter förvärrats i ockuperade Västsahara, skriver organisationen Emmaus i ett pressmeddelande. 
 
Personer aktiva inom människorättsorganisationer sätts i husarrest, grips och torteras, och deras hem stormas. Politiska fångar har hotats med att de kommer att förflyttas till hemlig ort.

– Vi talar inte längre om basala brott mot mänskliga rättigheter. Vi riskerar att arresteras, att dödas. Några av oss kommer troligen dö, säger journalisten Ahmed Ettanji från Equipe Media i en intervju med Emmaus. 

Journalister vädjar om stöd

Nu vädjar de västsahariska journalisterna om stöd från omgivningen, inte minst från media runt om i världen och internationella Röda Korset.

– Vi behöver stöd utifrån för att kunna sprida nyheterna om vad som händer i det ockuperade Västsahara till omvärlden, säger Ahmed Ettanji.

Emmaus skriver också om människorättsaktivisten Sultana Khaya, som attackerades utanför sitt hem vid en fredlig demonstration den 13 februari. Enligt lokala källor blev hon slagen i ansiktet. Sedan attacken har hon inte fått lämna sitt hem, inte ens för att uppsöka sjukvård för sina skador.

Händelsen är inte unik, enligt Sultana Khaya, utan händer hundratals andra människorättsaktivister i Västsahara just nu.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.