Innan älven Ljungan, som rinner ut i Alsta, söder om Sundsvall, byggdes ut med ett kraftverk så låg vattenflödet i februari på cirka 55 kubikmeter per sekund, enligt SMHI.

Med en vanlig nivå av vattenkraftsproduktion är februari-flödet på 150 kubikmeter och när produktionen maxas är flödet uppe i 200 kubikmeter vatten per sekund, rapporterar Sveriges Radio. 

– Att isen spolas bort har betydelse för ekologin, säger Fredrik Schagerström, miljöhandläggare vid länsstyrelsen i Härnösand till Sveriges Radio.

Minskade vattennivåer

Han berättar hur den isfria miljön påverkar uttern som trivs i Ljungans mynning.

– Uttern vill ha ett lager med is, det isolerar mot kylan och då kan den spara energi. Där det finns luftfickor mellan is och vatten kan uttern söka föda.

Ljungan är 40 mil lång och längre upp, i de vattendrag och sjöar som numer är älvens vattenmagasin, minskar vattennivåerna. Strandkanter och grunda områden blottläggs och fryser till is. Även det påverkar djur och natur.

Hoppas på större hänsyn 

– De närmaste tjugo åren kommer miljövillkoren för vattenkraften att omprövas, säger Fredrik Schagerström, som hoppas att större hänsyn kommer att tas till djur och natur än vad som görs idag.

– Till exempel kan man se till att förändringar av vattenflöden inte sker lika fort, att de görs mjukare.

Som det är idag behöver inte de ansvariga för vattenkraften förhålla sig till djur och natur när produktionen ska ökas. 

– Vi följer de regler som finns i det ursprungliga tillståndet, säger Anna Hedberg Ringberg, chef på vattenhushållningsavdelningen på vattenregleringsföretaget i Östersund, till Sveriges Radio.