Zoom

Journalistik på demokratins barrikader

Bangladesh är en parlamentarisk republik och på pappret en demokrati, men har dragit mer åt en enpartistat sedan valet 2018.

Anna Maris har arbetat som journalist sedan hon var tonåring, men brinner även för utbildning och demokratiutveckling. Under det senaste året har hon jobbat på distans med kollegor i Bangladesh, som arbetar under stort hot och under svåra villkor, särskilt under pandemin.

Bangladesh hör till de mest tätbefolkade länderna i världen med sina 160 miljoner invånare och medierna har en stor genomslagskraft, men sen pandemin har allt stannat av och nu handlar det om att överleva när annonsintäkterna försvunnit.

– Det är egentligen samma problem globalt, men slår hårdare i fattigare länder där det saknas mediekrisstöd. Så ett uppdrag är att hitta finansiellt hållbara modeller, genom att utveckla de digitala verktygen för att nå ut, vilket många saknat helt, säger Anna Maris – känd för en del sen tiden som grundare och chefredaktör på Skånes Fria Tidning och senare grundare och chefredaktör på Landets Fria Tidning.

Digitala möten

Nu har hon fått ett konsultuppdrag för BBC-Media Action Primed, BBC:s organisation för medieutveckling i låg- och medelinkomstländer. Projektet handlar om att öka public interest journalism i samarbete med de största mediehusen, tidningar och teve i Bangladesh, Sierra Leone och Etiopien. Det är liknande arbete som hon redan utför sen ett år tillbaka i ett Sida-stött biståndsprojekt i Bangladesh för Fojo Medieinstitutet.

Anna Maris har jobbat med det mesta inom journalistik i både Sverige, England och Ryssland
Anna Maris har jobbat med det mesta inom journalistik i både Sverige, England och Ryssland. På Sveriges Radio arbetade hon under ett par års tid med ett medieutvecklingsprojekt i Ukraina, där hon jobbade enligt metoden kollega till kollega. Foto: Fojo

Projektanställningen startade precis i samband med pandemins utbrott så det blev ingen resa till Bangladesh då, och nu väntar hon bara på att få vaccinera sig för att kunna åka och träffa sina kollegor på plats.

Hittills har alla kontakter, undervisning och mentorskap skett via den digitala mötesformen zoom i grupper på cirka 20 personer samtidigt, på vissa webbinarier upp till 600 personer. Anna Maris förvånas över den djupa vänskapen som hunnit utvecklas med många av sina kollegor.

– På grund av den rådande situationen när vi arbetar hemifrån har vi fått privata inblickar i varandras liv, och jag har kommit närmare dem än många av mina svenska kollegor, berättar hon.

– Man har velat visat sina tomatplantor i trädgården eller barnen har råkat springa förbi och varit nyfikna.

Stor andel kvinnor söker support

Projektet är inne i sin slutfas. Efter fem år har de nått flera hundra journalister – men det är först nu som de konkreta resultaten börjar visa sig, säger Anna Maris.

– Vi bedriver dels ren utbildning, dels mentorskap. Glädjande är att 37 procent av dem som sökte support från vår Investigative journalism help desk under det senaste kvartalet var kvinnor – eftersom andelen kvinnliga journalister i Bangladesh är under tio procent.

Bild från ett mentorskapsprogram för undersökande miljöjournalistik i Dacca som Fojo Medieinstitutet arrangerat
Bild från ett mentorskapsprogram för undersökande miljöjournalistik i Dacca som Fojo Medieinstitutet arrangerat. Foto: MRDI/Fojo

Stort fokus är på miljöjournalistik och korruption som är ett stort problem. Här ingår även diversity – mångfald – att hjälpa mediehusen att hitta strategier för att göra mer inkluderande journalistik, så fler i befolkningen får synas och komma till tals.

– Vi informerar om Right to information-act som funnits här (i Bangladesh) i tio år, och motsvarar offentlighetsprincipen – hur man går tillväga för att begära ut offentliga handlingar vilket blivit allt svårare, även i Sverige och EU.

"De är mycket modiga"

I projektet hjälper de också till att stötta journalister rättsligt. Bangladesh var en engelsk koloni fram till 1970-talet och har samma rättssystem som Storbritannien, vilket innebär att fallen som tas upp blir prejudicerande.

– Där kan vi stötta rättsfall som kan göra det enklare för journalister att få ut offentliga handlingar i framtiden. De vi arbetar med är av egen motivation redan starkt inriktade på grävande journalistik och mycket modiga.

Bild från ett digitalt offentligt seminarie där man ser Anna Maris och några av hennes kolleger och flera medieledare i Bangladesh
Bild från ett digitalt offentligt seminarie där man ser Anna Maris och några av hennes kolleger och flera medieledare i Bangladesh.

Hon betonar att säkerhetstänket är mycket viktigt.

– Bangladesh är en parlamentarisk republik och på pappret en demokrati, men har dragit mer åt en enpartistat sedan valet 2018 och många journalister blir hotade och slagna. Så det är av stor vikt att inte utsätta sig för onödiga risker genom att gå för hårt fram.

Anna Maris nämner exempelvis att när det gäller att bevaka höga politiker, förmögna människor och olika former av korruption, kan man rapportera om att det är ett stort problem generellt, utan att peka ut enskilda personer eller organisationer.

Drivs av att se konkreta resultat

Anna Maris har arbetat som journalist i nära 35 år och har en lång erfarenhet som utbildare i de digitala verktygen för olika organisationer, däribland för Sveriges författarförbund där hon också varit ordförande för den skönlitterära sektionen. Hon skriver dessutom haikus, där hennes dikter finns med i ett trettiotal poesiantologier och är styrelseledamot i Svenska haikusällskapet.

Hur hinner du med allt?

– Jag lär mig olika slags jobb fort och har svårt för att stanna länge på en arbetsplats.

Något som driver henne är också att se konkreta resultat av det hon lär ut – som när korrupta makthavare och chefer tvingas avgå.

– Det har vi sett flera exempel på. När det gäller källhänvisning och faktakoll, blev en direkt produkt av vårt projekt i Bangladesh att ett nytt företag startade, inriktat på just detta.

Okunskap och desinformation

Anna Maris var också chefredaktör för den ursprungliga Landets Fria Tidning när den startade under mediekooperativet Fria tidningar 2013.

– När jag startade Landets Fria var drivkraften att hitta berättelser från den svenska landsbygden och omställningsrörelsen som ju blivit en landsomfattande rörelse. En ”lokaltidning för hela landet” för att visa på de stora sammanhangen i landsbygdspolitiken.

De granskade exempelvis rut- och rot-avdragen – och kunde visa att de mesta pengarna hamnade i storstäderna.

Hon anser att det största hotet mot den fria pressen i dag är okunskap, desinformation och konspirationsteorier. Att människor inte lär sig källkritik och inte kan genomskåda vad som är sant och falskt på youtube och i andra kanaler.
Hon har inte känt sig hotad personligen, men arbetar under större hot i dag än någonsin tidigare.

– Det som skrämmer mig mest är om vi peppar journalister att göra jobb som de sedan straffas för eller blir utsatta för. Mitt jobb innebär ett stort ansvar på det sättet. Det kan vara en väldigt fin balansgång och det får inte bli fel.

Anna Maris yrkesliv

Anna Maris började som ungdomsreporter på 1980-talet på Kristianstadsbladet. Flyttade efter studier i England till Moskva och jobbade med den nystartade gratistidningen Moscow Times och sen radio. Tillsammans med ett par amerikanska kolleger startade hon en reklamfinansierad radiokanal för den nya ryska marknadsekonomin. 
När Anna och hennes man flyttade tillbaka till England startade hon miljötidningsförlaget Resource Media, inriktat på återvinning. 2005 flyttade de tillbaka till Sverige, idag är de bosatta i Hässleholm. 
Hon har arbetat med lobbying, destinationsutveckling, som filmöversättare och reklamfilmsproducent. Har även arbetat med oberoende research inom media, kooperativägd media och medieägandekoncentration. På Mediekooperativet Fria Tidningar startade hon och var chefredaktör för Skånes Fria Tidning och Landets Fria tidning. 
Hon var distriktschef på Studiefrämjandet Skåne-Blekinge och arbetade sedan på Sveriges Radio under ett par års tid med ett medieutvecklingsprojekt i Ukraina. 

2020 började hon som program manager för Bangladesh på Fojo Medieinstitutet, och i december fick hon uppdraget som Media policy advisor på BBC Media Action.