Lantbrukare kan hjälpa till att minska risken för elbrist i Sverige, bland annat genom att använda mindre el när behovet är som störst i övriga samhället. Exakt hur det ska gå till ska det nya projektet Lantbrukseffekten undersöka.
Hur vi använder och producerar el i Sverige förändras nu snabbt. Ett skifte är på väg med den ökade elektrifieringen av bland annat transporter och industri. Samtidigt innebär den ökade andelen sol- och vindel en mer ojämn elproduktion.
Flera platser i Sverige, bland annat Skåne, upplever ibland regionala och lokala effektbrister. Det uppstår när efterfrågan på el i Sverige vid en viss tidpunkt är större än vad utbudet är. En typiskt tidpunkt för effektbrist är en kall vindstilla vinterdag.
Projektet Lantbrukseffekten ska nu undersöka på vilka sätt lantbrukare kan vara en hjälpande aktör på elmarknaden.
– Målet är att analysera potentialen för lantbrukssektorn i Skåne att bidra som flexibilitetsresurs och stötta elnätet, säger projektledaren Peter Odhner, klimat- och energistrateg på Länsstyrelsen Skåne, i ett pressmeddelande.
Stor potential
Jordbruket kan bidra till mer flexibilitet i elnätet genom att antingen producera el eller använda mindre el när behovet är som störst. De värme- och kylanläggningar som jordbruket använder har till exempel möjlighet att leverera överskottsel genom att reglera elproduktionen.
Det finns också möjlighet att länka samman flera små elproducenter genom aggregatorer. På så sätt kan även mindre aktörer verka på en marknad där elproduktionen varierar över dygnet och under året.
– Vi tror att det finns en stor potential inom lantbruket att verka på en sådan flexibel elmarknad, säger Lars Olsson på konsultfirman Seniorit som deltar i projektet.
Projektet kommer att pågå i två år och finansieras av Energimyndigheten. Det drivs bland annat av Länsstyrelsen Skåne och förbundet Skånes Kommuner.
