Radar

WHO har inte lyckats spåra virusets ursprung

Peter Ben Embarek från Världshälsoorganisationen WHO håller upp en bild som visar olika vägar som viruset spridits.

Hur spreds covid-19 från djur till människa? Det kan experter från Kina och Världshälsoorganisationen WHO fortfarande inte svara på – trots flera veckor av virusjakt i Wuhan, där covid-19 upptäcktes i december 2019.

Idag, tisdag, presenterades de slutsatser om hur viruset fick fäste i världen som kinesiska experter tillsammans med en grupp från Världshälsoorganisationen WHO har jobbat för att söka svar på.

De internationella experterna anlände till Wuhan den 14 januari, efter månader av förhandlingar och bakslag. De inledde sin utredning efter ett par veckors karantän men WHO spelade redan på förhand ner förväntningarna på vad deras 13 experter kunde förväntas komma fram till under sitt första besök.

En hel del tid tycks ha tillbringats på hotell, och inte ute på gatorna i Wuhan.

– Vi har haft två mål. Att få ökad förståelse för vad som hände i början av virusutbrottet och vi har också försökt att förstå hur viruset uppkom och spreds till människor, säger Peter Ben Embarek, som har lett WHO:s expertgrupp.

Enligt honom har utredningen resulterat i en del ny och viktig information men har inte dramatiskt förändrat den bild som man redan hade.

Marknad i fokus

Virusutbrottet har spårats till Huananmarknaden, där bland annat vilda djur har sålts som livsmedel och där flera kunder blev sjuka i covid-19. Forskare har sedan tidigare föreslagit att fladdermöss utgör källan till coronaviruset och att det kan ha spridits till människor genom ett annat däggdjur. Men experterna, som fick besöka marknaden i bara en timme, kan inte presentera några nya bevis som stärker den tesen.

Den kinesiska experten Liang Wannian säger att det sannolikt är så att viruset har spridits från djur till människa, men att man inte har lyckats hitta värddjuret. Myrkottar och fladdermöss nämns som möjliga smittspridare men även minkar och kattdjur.

Experterna framhåller också att det inte finns några bevis för att coronaviruset har spridits i centrala Wuhan före december 2019. Däremot har man enats om att det inledningsvis inte bara handlade om ett kluster av smitta enbart på Huananmarknaden.

– Det fanns en bredare smittspridning, säger Peter Ben Embarek.

Omtvistat labb

Ett av de mest uppmärksammade fältbesöken som WHO-gruppen har gjort var på det laboratorium som har stått i centrum för det kontroversiella påståendet att det kan ha varit där som coronaviruset uppstod.

Tidigt under pandemin spekulerades det i att viruset hade råkat läcka ut från det virologiska institutet av misstag, men det finns inga bevis för det. USA:s tidigare president Donald Trump och hans anhängare har tagit avstamp i dessa rykten och underblåst konspirationsteorier om att Kina medvetet spridit viruset.

Men enligt Peter Ben Embarek är teorin om att en läcka från laboratoriet spridit viruset till människor ”extremt osannolik”.

– Därför är inte det en av hypoteserna som vi kommer att föreslå ska utredas vidare framöver, säger han på presskonferensen.

Radar

Svenskar återvinner allt sämre

Återvinning av glas på en återvinningsstation.

Mängden förpackningar i Sverige har ökat med 30 procent sedan 2012. Samtidigt återvinner vi allt sämre. 

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

Mest och minst återvunnet

• De förpackningsslag som materialåtervanns mest under 2022 var pantburkar och glas. 89 procent av pantburkarna som sattes på den svenska marknaden gick till materialåtervinning. Materialåtervinningsgraden för glas var 86 procent. 
• 78 procent av alla kartong- och pappersförpackningar återvanns.
• Lägst materialåtervinningsgrad, 35 procent, var det för plastpackningar.
Källa: Naturvårdsverket

Radar

Så kan Sveriges nästa nationalpark se ut

Bullerö är en av de större öarna i Nämdöskärgården.

Sveriges mest storslagna eller särpräglade naturområden har fått status nationalpark. I landet finns i dag 30 stycken, och nu finns förslaget för nummer 31 klart: Nämdöskärgården i Stockholms skärgård.

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Rödalger och blåstång hör till områdets typiska arter. Foto: Cinthia Tiberi Ljungqvist

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.

Skyddade, grunda vikar fungerar som viktiga lek- och uppväxtområden för fisk, samtidigt som de är känsliga för lokal påverkan från till exempel båtlivet. Foto: Länsstyrelsen Stockholms län

Nationalparkens syfte…

… är att ”bevara ett representativt och variationsrikt havs- och skärgårdslandskap i
Östersjön i väsentligen oförändrat skick”.

Syftet ska uppnås genom att:
• minimera negativ påverkan på områdets naturvärden och inte tillåta
exploaterande verksamhet
• införa nödvändiga regleringar för att bevara marina miljöer
• bedriva ändamålsenlig skötsel för att bevara och utveckla områdets
naturvärden
• genomföra ändamålsenliga åtgärder för att ge allmänheten tillgång till
nationalparkens natur- och upplevelsevärden

Källa: Naturvårdsverket