Ljunghonung är en så kallad sorthonung där minst 50 procent av honungen ska vara nektar från ljungblomman. Föreningen Svenska bin kommer nu i ett projekt tillsammans med kockar, forskare och sensoriker undersöka ljunghonungens potential.

Kocken Stefan Eriksson berättar varför han tycker att den geleaktiga, bärnstensfärgade ljunghonungen smak är speciell. Han har i projektet provat olika sorter från höstens skörd.

– En stor, fyllig och kraftig smak karaktäriserar ljunghonungen, säger han och ger smakomdömen som ”vaniljsmörkola, råsocker och orostad nöt”.

– Blomningen av ljung sker tidig höst, då hedarna färgas lila. Den sena skörden gör att honungen passar ihop med andra av höstens primörer som lök, kål och rotsaker, säger Stefan Eriksson.

Flera hälsofördelar

Ljunghonung är den honung som tillskrivs störst hälsofördelar av alla svenska honungssorter. Studier från universitetet i Dublin visade att irländsk ljunghonung var lika hälsosam som den mer välkända manukahonungen från Nya Zeeland. 

För bina är ljunghonungen också hälsosam, men innehåller svårsmälta ämnen som gör den till olämplig vinterföda för bina. För biodlaren är honungen också problematisk, då dess sega konsistens gör den svårarbetad och kräver specialredskap.

Projektledaren och biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen vill både att biodlarna ska få mer betalt för ljunghonungen och att fler ska skörda den speciella sorthonungen. 

– Ljunghonungen är en outnyttjad resurs i Sverige, menar hon.

Skottland har lyckats sätta sin ljunghonung på kartan och i vårt grannland Norge står ljunghonungen för ungefär 50 procent av honungsskörden. I Sverige växer ljung på hällmark och hedar i mager jord ända från Skåne till Lappland.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.