Radar

Mer läkemedelsrester än väntat i våra stora sjöar

Vattnet i Mälaren hade högre halter av läkemedelsrester och andra miljöföroreningar än Vänern och Vättern.

Många miljöstörande ämnen och läkemedelsrester har påvisats i Vänern, Vättern och Mälaren. Det visar en ny omfattande forskningsrapport från SLU. Högst är halterna i Mälaren. 

– Vi har kunnat uppmäta fler ämnen än vad vi förväntade oss. Vi har också fått ny kunskap om hur läkemedelsanvändningen varierar över året. Kaffe dricker vi året runt, men halterna av antidepressiva ämnen gick upp under hösten, säger Ingrid Hägermark på Mälarens vattenvårdsförbund, en av de organisationer som står bakom undersökningen.

25 ämnen kunde mätas i mer än hälften av alla prov från alla tre sjöarna. Läkemedel mot depression och epilepsi, beta-blockerare samt nikotin, koffein och industrikemikalier var vanligt förekommande. Dessutom fanns sju PFAS-ämnen i mer än hälften av alla prov. Halterna av hormonet östradiol och PFAS-ämnet PFOS överskred i flera fall miljökvalitetsnormerna i EU:s vattendirektiv.

Högst halter i Mälaren

Halter av läkemedelsrester och andra miljöföroreningar var tydligt lägre i Vänern och Vättern – stora sjöar med stor vattenvolym men få större städer – medan vattnet i Mälaren hade högre halter. Där uppmättes högst koncentrationer av betablockerare och ämnen som används i smärtstillande och vätskedrivande läkemedel. 

Vid provplatser nära större bebyggelse, som Ekoln vid Vreta Udde (Uppsala), Skarven (Sigtuna och Märsta) och i Västeråsfjärden uppmättes de högsta halterna av antidepressiva läkemedel.

Problem i framtiden

En fråga som oroar är blandningseffekten – vad som händer när olika ämnen blandas och samverkar i miljön, något det saknas kunskap om. 

– Vi måste bli medvetna om att det finns många olika ämnen i våra sjöar och att det kan bli ett problem i framtiden, säger Ingrid Hägermark. En åldrande befolkning gör att användningen av läkemedel troligtvis kommer att öka. 

De tre stora sjöarna används idag till dricksvattenproduktion för cirka tre miljoner människor och har stora naturvärden som också är beroende av rent vatten.

– Reningsverken är inte designade för att rena bort läkemedelsrester eller PFAS. Även om en del fångas upp släpper de ändå igenom betydande mängder. Idag finns det metoder att rena dessa utsläpp och det är viktigt att undersöka huruvida framförallt de stora reningsverken kan använda sig av dessa tekniker, säger Ingrid Hägermark.