– Svenska bönor och ärtor är bland det mest klimatsmarta vi kan äta. Speciellt gula och grå ärtor och åkerbönor är något vi borde äta mycket mer av – i dag går nästan allt till foder, vilket är en stor förlust energi- och proteinmässigt, säger artikelns huvudförfattare Pernilla Tidåker i ett pressmeddelande. 

Baljväxter som ärter, bönor och linser innehåller nyttiga proteiner och bidrar med positiva ekosystemtjänster i jordbruket. Trots det kommer endast en procent av svenskarnas proteinintag från baljväxter.

Mindre påverkan på biologisk mångfald

I studien tittade forskarna på fem olika svenska baljväxter (gulärt, gråärt, åkerböna, trädgårdsböna och lins) odlade ekologiskt och konventionellt. Ärter, lins och trädgårdsböna jämfördes sedan med vanligt förekommande importerade baljväxter i svenska butiker.

– Vi fann att klimatpåverkan är väsentligt lägre för de svenska baljväxterna då de kokas och förpackas i Sverige. Och att svenska baljväxter har mindre negativ påverkan på biologisk mångfald, säger Pernilla Tidåker, artikelns huvudförfattare.

Resultaten visade mycket stora skillnader i energianvändning och utsläpp av växthusgaser, vilket framför allt hängde samman med transporterna. Detta gällde särskilt lastbilstransporterna från Italien för ärtor och bönor förpackade i tetra.

Svenskproducerade ärtor som såldes torra och kokades i hemmet hade bara en åttondel så stora klimatutsläpp som importerade baljväxter som processades i Italien.

Processas i Italien

De baljväxter vi ser i butikshyllorna idag kommer framför allt från Kanada, USA, Kina och Turkiet. Många av de importerade konventionella baljväxterna har odlats med hög användning av kemiska bekämpningsmedel mot ogräs och skadegörare, enligt studien.

I Sverige finns ännu ingen anläggning för att processa och förpacka baljväxter i tetra, utan det görs istället i Italien.

Alla baljväxter är dock mer klimatsmarta proteinkällor i förhållande till animaliskt protein, visar studien.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.