Radar

Katastrofdrabbade länder jobbar inte förebyggande

Förödelse efter att en tsunami träffade öarna Sumatra och Java i Indonesien 2018.

Länder som ofta drabbas av allvarliga naturkatastrofer gör inte mer förändringar än andra länder för att minska risken för framtida katastrofer, enligt en ny studie. Det gäller oavsett ländernas utvecklingsnivå och vilken typ av naturkatastrof de utsatts för.

Många förväntar sig kanske att destruktiva katastrofer blir en väckarklocka för beslutsfattare att vidta åtgärder, särskilt eftersom dessa händelser förväntas öka med ett förändrat klimat. Men så är inte fallet, enligt en ny studie.

Forskarna vid Uppsala universitet studerade 10 976 naturkatastrofer och 85 länders åtgärder för att minska katastrofrisker mellan 2007-2015.

Studiens resultat utmanar uppfattningen om katastrofer som en viktig drivkraft för förändring, menar Daniel Nohrstedt, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och studiens försteförfattare i ett pressmeddelande.

– Här gäller att förstå det politiska efterspelet till katastrofer och hur det kan påverka förutsättningarna för lärande och förändring. Vår undersökning visar också att länders benägenhet att genomföra förändringar inte beror på utvecklingsnivå eller vilken typ av katastrof de drabbas av, säger Daniel Nohrstedt.

Vissa skillnader mellan länder

I studien tittade forskarna bland annat på om de katastrofdrabbade länderna vidtagit åtgärder som förändringar i lagstiftning, beredskap och planering, system för tidig varning, utbildning och information, samt om katastrofrisker beaktats i relation till andra områden som markanvändning, förvaltning av naturresurser och klimatanpassning.

Även om naturkatastrofer inte påverkar länders åtgärder att minska katastrofrisker generellt, fann studien att det ändå finns vissa skillnader mellan länderna.

Japan och Chile drabbades till exempel båda av svåra jordbävningar under studieperioden. I Chiles fall ledde det till omfattande förändringar av riskbedömningar och av sitt system för att organisera ekonomiskt stöd till åtgärder för att stärka katastrofberedskapen, medan Japan inte rapporterade några förändringar.

Däremot gjorde Japan förändringar inom andra områden, påpekar Daniel Nohrstedt. Efter kärnkraftsolyckan vid Fukushima, som orsakades av jordbävningen och tsunamin 2011, gjorde landet förändringar i sin energipolitik för att minska beroendet av kärnkraft, enligt Nohrstedt.

Resurser läggs på akut krishantering

I vissa fall, oftast i mindre utvecklade länder, kan återkommande katastrofer göra att stora resurser måste läggas på akut krishantering medan frågor om långsiktiga förändringar får mindre uppmärksamhet.

– En del av förklaringen till varför vissa katastrofer leder till förändring medan andra inte gör det ligger i de kriser som uppstår efter det akuta skedet, där beslutsfattare och beredskapen ifrågasätts, säger Daniel Nohrstedt.

För att få fram resultaten användes en internationell databas över naturkatastrofer och sammanställningar från FN:s organ för katastrofriskreducering.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.