– Det ställer till med stora problem, säger Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt vatten.

Coronapandemin har påverkat alla delar av samhället – och nu även avloppen. Plasthandskar, munskydd och desinficerande våtservetter spolas ner och ställer till problem när de fastnar i reningsverken, vilket Gefle Dagblad först rapporterade om.

Även i övriga Sverige syns samma trend, berättar Anders Finnson, miljöexpert på branschorganisationen Svenskt vatten.

– En del medlemmar har lagt märke till det här. Visst kan det ha dykt upp ett par fulspolade gula diskhandskar någon gång tidigare, men engångshandskar och munskydd har vi inte sett förut, berättar han.

Förstör miljön

Våtservetter däremot har spolats ner flitigt redan före pandemin, men nu verkar de ha ändrat karaktär.

– Det är förmodligen färre vanliga tvålade och fler desinficerande nu. Vi har haft svårt att avgöra om mängden våtservetter har blivit större generellt, men i till exempel Östersund har de sett fler.

Att det spolas ner skräp i avloppen är ett stort problem redan sedan tidigare. Cirka 15 000 ton skräp spolas ner i Sverige varje år, enligt Svenskt Vatten. Det är allt ifrån tamponger till kondomer och nylonstrumpor, och de ställer till stora problem såväl i reningsverken som i ledningarna och pumpstationerna.

– Det kan bli stopp och pumparna kan gå sönder. Det kan också bli stopp i mekaniken i reningsverket, och då kan det bli så att orenat avloppsvatten måste släppas ut medan man lagar den, säger Anders Finnson.
Så utöver den en rent ekonomiska kostnaden för att rensa och laga tekniken blir det dessutom en miljömässig kostnad.

Kostar flera miljoner

Skräpet som spolas ner kostar svenskarna någonstans mellan 10 till 30 kronor per person och år, enligt Anders Finnson.

– Det kanske inte låter så mycket, men för en stad med 100 000 invånare blir det en till tre miljoner kronor helt i onödan. Vi ser dessa nedspolningar som nedskräpning och vi arbetar nu för att producenter och importörer av dessa produkter får stå för de extrakostnader som orsakas.

TT: Har pandemin förvärrat den här utvecklingen?

– Vi har inte hört från någon medlem att det har varit väsentligt mycket mer stopp och mekaniska problem, men däremot så ser vi en ny kategori som inte har sett förut. Ökar den så har vi och vattenmiljön förstås större problem framöver, säger Anders Finnson.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.