DEBATT. Fredag den 22 januari blir en milstolpe i arbetet mot kärnvapen. Det är dagen då FN:s globala konvention om kärnvapenförbud träder i kraft.
Sverige var en gång pådrivande i arbetet för att konventionen skulle komma till stånd. Det hade varit ovärderligt om Sverige också hade skrivit på och ratificerat för att göra konventionen giltig. Nu har processen drivits fram av 50 andra stater, men Sverige är ännu inte med.
Det var nära att vår tidigare utrikesminister Margot Wallström tog steget att skriva på för Sveriges räkning 2017, men efter en varning från USAs dåvarande försvarsminister med hot om försämringar i försvarssamarbetet Sverige-USA, avstod regeringen. Detta trots att 86 procent av svenskarna enligt en SIFO-undersökning ville att Sverige skulle skriva på.
Det är alltså inte den svenska folkviljan, utan regeringens agerande som tyvärr gör att den 22 januari blir en skamfläck på Sveriges rykte som förespråkare av nedrustning.
Demokratin har dock fått en hjälpande hand av ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons), som fick Nobels fredspris 2017 för sin avgörande roll i arbetet för FNs konvention om kärnvapenförbud.
Genom ett upprop startat av ICAN kan städer ansluta sig till ”ICAN Cities Appeal”, och uppmanar därigenom sin regering att skriva på konventionen. Världsstäder som Paris, Berlin, Sydney och Washington DC har anslutit sig till ICAN Cities appeal. Bara i USA har 36 städer anslutit sig, och även staterna Kalifornien, Oregon och New Jersey.
I Sverige var Göteborgs stad först ut med att rösta igenom en anslutning till ICAN Cities appeal den 20 augusti förra året. För närvarande har politiker och andra medborgare i minst sexton svenska städer lyft frågan på kommunal nivå, och svenskarna hoppas på fler anslutningar som kan få vår regering att ta sitt demokratiska ansvar.
