Många niondeklassare i Sverige har bristande kunskaper i historia, visar ny forskning. Och coronapandemin riskerar att göra det ännu svårare för eleverna att nå kunskapsmålen.
De nationella prov som hålls varje vår har ställts in på grund av pandemin. Men normalt sett ansvarar Malmö universitet för utformningen av provet i historia för årskurs nio, på uppdrag av Skolverket. Forskaren David Rosenlund har gått igenom 200 slumpmässigt utvalda provsvar från de nationella proven i historia.
– Över hälften av eleverna jag studerat har stora svårigheter både med att tolka historiska källor och att använda historiska begrepp, två förmågor som är centrala i historieämnet.
– Min bedömning är att de inte har de kunskaper som de enligt kursplanen ska ha när de går ut nian. Det är också tydligt att elever med utländsk bakgrund och pojkar är överrepresenterade bland eleverna som har problem med dessa delar av historieämnet, säger han.
Svårare att nå målen
Lärarförbundet, bland andra, har pekat på behovet av att historia ska få större utrymme i undervisningen. Just nu ser Skolverket, på uppdrag av regeringen, över timplanen för de olika ämnena i grundskolan.
Nästa tillfälle för de nationella proven blir tidigast våren 2022. David Rosenlund tror att coronapandemin kan komma att få ytterligare konsekvenser för elevers kunskapsinhämtning.
– De här bitarna är svåra under normala omständigheter. Nu har vi dessutom haft distansundervisning och hög sjukfrånvaro. Det finns naturligtvis en risk att coronapandemin på kort sikt gör det ännu svårare för eleverna att nå målen.
