Energi · Landets Fria Tidning tipsar

Varmbänken – odla mat under snön

Trots att det var en ovanligt kall vårvinter med nedåt minus 20 graderi mars började rädisorna gro i början av månaden.

Odling i varmbänk eller varmbädd är en gammal metod för att odla när det är kallt, och att på så sätt förlänga odlingssäsongen. Intresset för denna metod har kommit tillbaka på senare år. Det kan ge oss i nordliga klimat möjlighet att få färska grönsaker när det annars endast finns importerat grönt från växthus på kontinenten.

Värmen i varmbänken kommer från de biologiska processerna när bakterier och svampar bryter ner organiskt material och det som passar bäst
i detta fallet är färsk hästgödsel. Vi vill alltså använda oss av värmen när gödseln ”brinner”, i motsatts till när det ska användas som jordförbättring då vi vill använda redan brunnen gödsel. Gödseln ska varvas med kolrikt material som mikro-organismerna kan äta, och vätska tillsätts för att få igång processen.

Trädgårdsmästaren Christian Brown har gjort egna försök med varmbänksodling i Mälardalen med start i februari/mars och har delat med sig av sina erfarenheter till LFT. Den första lilla skörden kunde göras redan i slutet på april och från början på maj kunde han skörda 500 gram grönsaker per dag av sallat, rädisor och rödbetor.

Värmeprocessen

Precis som i en kompost behöver det vara en god balans mellan kol och kväve i bänken. Allt organiskt material innehåller mycket kol, men kväve är en begränsande faktor och är därför en nyckelkomponent i en varmbänk.

Processen i en varmbänk
Processen i en varmbänk.

Om något saknas eller blir obalanserat i den vänstra delen av ”ekvationen” ovan kan den värmealstrande processen i varmbänken helt utebli, stanna av eller bli mindre effektiv. Man vill dessutom ha en så långvarig ”förbränning” som möjligt för att det ska räcka tills vårvärmen kommer. Ju längre period varmbänken ska vara igång, desto större behöver den vara.

Anledningen till att hästgödsel är bäst är att det brinner längre och är mer stabilt än exempelvis ko- och hönsgödsel. Och bäst är om det är blandat med halm som är kolrikt men samtidigt lagom lätt att bryta ner.

I stall används i dag ofta sågspån eller torv som strömaterial. Sågspån tar längre tid att bryta ner för mikroorganismerna och ger då mindre värmeutveckling. Det kräver då extra tillskott av kväve för processen. Medan torv bryts ner för snabbt då det redan är i en påbörjad förmultningsprocess.

Principen för en varmbänk
Principen för en varmbänk. Trots att det är minusgrader ute hålls växtbädden varm av de biologiska processerna i gödselbädden. Illustration: Sofia Härén

Om halm används som strö är det optimalt och extra halm behöver inte tillsättas i varmbänken.

Ett tips är annars att om möjligt mocka ut/få tag på färsk hästgödsel utan sågspån/torv under några veckors tid och sedan blanda det med halm, torkat gräs eller torkade löv.

Ett annat tips är att i förväg blöta upp gödseln och sågspånet med kväverik vätska och låta det stå lite så det kan suga upp det ordentligt. Det är också bra att hälla kväverik vätska över det kolrika materialet som gödseln varvas med.

Bygg bänken

Bänken byggs förslagsvis med kraftigt virke eller pallkragar som isoleras utanpå med exempelvis halmbalar eller inuti med frigolit. Det är viktigt med isolering så att värmeprocessen inte avstannar.

För att få en stabil värmeavgivning under 4–8 veckor behöver bädden med gödselblandningen vara minst 60 cm djup/hög, plus ovanliggande jordlager på 20 cm. Måtten på bädden behöver vara minst 90 x 180 cm. Se till att anpassa höjden på bänken så att de plantor du planterar får plats under glaset när de växer upp.

Christian Brown jämförde resultatet i en upphöjd varmbänk och en nedgrävd och noterade att temperaturen i jorden var lägre i den nedgrävda, troligtvis för att den omgivande marken ledde bort värmen i högre utsträckning
Christian Brown jämförde resultatet i en upphöjd varmbänk och en nedgrävd och noterade att temperaturen i jorden var lägre i den nedgrävda, troligtvis för att den omgivande marken ledde bort värmen i högre utsträckning. Foto: Christian Brown

Övertill läggs gamla fönster eller ramar med klarplast. Locket kan gärna ha en lutning på 25–35 grader för att kondensvätska ska kunna rinna ner och för att få en effektiv ventilering av värme och fukt.

Förbered extra isolering, som en träskiva eller gamla filtar som kan läggas ovanpå under natten och vid sträng kyla.

Solljuset är avgörande för att plantorna ska växa bra så se till att varmbänken inte skuggas för den lilla sol som finns under vårvintern. Och ta av den extra isoleringen ovanpå bänken så fort det går utan att plantorna skadas av kyla. 

Det är bra att ha en termometer med sladd eller mätsticka för att kunna mäta temperaturen både i jorden och luften i bänken.

I början av april hade alla sådderna tittat upp, sallat, rädisa och rödbeta
I början av april hade alla sådderna tittat upp, sallat, rädisa och rödbeta. Foto: Christian Brown

Enligt bloggar på nätet går det också bra att bygga varmbänken i ett växthus/odlingstunnel vilket minskar behovet av väderskydd och isolering. Folke Günther i Lund beskriver hur de har byggt sin varmbänk med enbart lecablock och behöver då ingen extra isolering (se www.holon.se/folke).

Sätt igång

Grunda gärna bänken med 5–10 cm halm som isolering mot marken. Tänk på att det behövs mycket gödsel och att det ska packas ordentligt. Det gick åt 1 250 liter (20 svarta sopsäckar) stallgödsel för Christians bänk (90x110x193 cm) samt 10 balar halm.

När bänken är packad med gödsel och kolrikt material häller du över varmt vatten på cirka 40 grader C (gärna med urin eller hönsgödsel tillsatt) för att sparka igång processen. Låt sedan bänken stå. Om inte processen startar inom några dagar kan ytterligare varm vätska tillsättas.

 I slutet av april kunde man göra den första skörden
 I slutet av april kunde man göra den första skörden. Foto: Christian Brown

I inledningsskedet kan temperaturen nå upp till 60–70 grader. Efter cirka två veckor har nedbrytningen stabiliserats och när temperaturen är cirka 30 grader kan odlingsjord läggas på i ett cirka 15–20 cm djupt lager och fröna kan planteras.

Välj växter med värmegroende frön – inte ljusgroende – då solljuset är begränsat.

Det är viktigt att temperaturen inte sjunker under 5–10 grader C i jordytan.

Skötsel

Håll koll på temperatur och väder och lägg på extra köldskydd vid behov. Det är också viktigt att ventilera ut överskott av fukt och värme, och det blir samtidigt en avhärdning för plantorna. Glöm inte att vattna och gallra.

Efter att gödslet brunnit färdigt fungerar varmbänken som kallbänk/upphöjd bädd och är full med fin kompost.

Ingredienser:

▶ stallgödsel
▶ halm, torra löv, tyg eller annat kolrikt material
▶ vätska – gärna kväverik (exempelvis urin,
      eller hönsgödsel blandat med vatten)
▶ odlingsjord överst för plantorna.
Källa: Christian Brown, trädgårdsmästare

Placering:

▶ soligt söderläge
▶ vindskyddat
▶ nära bostaden/goda  kommunikationer
      då bänken kräver en del ompyssling 
▶ tillgång till vatten
▶ inte nära ömtåliga växter
▶ platsen ska tåla ev avrinning med gödselvatten.
Källa: Christian Brown, trädgårdsmästare