Samarbetet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna består av det så kallade januariavtalet som slöts i januari 2019 – samt ett gemensamt arbete kring de årliga statsbudgetarna.

Ett trettiotal av januariavtalets 73 punkter har prickats av. Många andra har påbörjats, till exempel genom att utredningar har tillsatts.

Trots hård kritik från vänster om att S nu genomför en högerliberal agenda så är Löfven nöjd. Han anser att han har fått mer än regeringsmakten i utbyte.

–Det är massor av bra socialdemokratisk politik som inte hade blivit genomförd om vi hade satt oss i opposition, säger han i en intervju med TT dagarna före jul.

Löfven pekar på att skillnaden i skatt mellan löntagare och pensionärer nu gradvis tas bort, och på satsningar i sjukvården, på bredband och på vägar, järnvägar och bostäder.

Han framhåller att kommunerna har fått betydligt mer i statsbidrag för att säkra välfärden än den höjning på fem miljarder S utlovade inför valet 2018. Det är dock framförallt ett resultat av coronapandemin.

Vill fortsätta

Löfven har ”absolut inget emot” att fortsätta samarbetet även efter nästa val.

– Men väljarna säger sitt i valet och vi måste också se hur det ser ut i riksdagen, vilka samarbeten som kan vara aktuella efter valet, det vet vi inte idag, säger han.

De fyra partierna kommer att gå till val som enskilda partier, med egna politiska program.

Stefan Löfven räknar med att januarisamarbetet håller mandatperioden ut. Men det finns risk att det spricker innan dess.

Både C-ledaren Annie Lööf och L-ledaren Nyamko Sabuni är i stort nöjda med hur samarbetet fungerat hittills. Men inom L skyller många de dåliga opinionssiffrorna på samarbetet med den rödgröna regeringen. Sabuni har svårt att se att samarbetet fortsätter efter nästa val, eftersom partierna i grunden har olika syn på samhället.

Det återstår också flera politiskt känsliga punkter i januariavtalet som kan orsaka spänningar i samarbetet. Bland dem finns en reformerad arbetsrätt, en punkt som C och L drev igenom.

"Vår skyldighet"

Ett stort steg mot en lösning togs när Svenskt Näringsliv kom överens om förändringar med tjänstemännens PTK. LO sade nej, men efter det har LO-förbunden IF Metall och, mer oväntat Kommunal, hoppat på.

Andra LO-förbund är mycket negativa till överenskommelsen, som regeringen nu ska överföra i lag. Den innebär bland annat fler undantag i turordningsreglerna vid uppsägning och sämre anställningsskydd.

TT: Betyder det något om LO spricker?

–Jag tänker inte spekulera det, jag är statsminister och har en politisk situation i landet som jag hanterar, säger Stefan Löfven, som fram till 2012 var ordförande i IF Metall.

– När parterna nu har klarat att komma fram till en lösning är det vår skyldighet att se till så att den del som handlar om lagstiftning processas vidare.

Till de ideologiskt känsliga frågorna hör en friare hyressättning. En utredning är tillsatt som ska lägga fram förslag under 2021.

– Den måste lösas. Jag förstår att det gör ont för S, men det är viktigt att vi får en fungerande bostadsmarknad, säger L-ledaren Nyamko Sabuni.

En Centerkälla beskriver S som motsträviga i hyresfrågan.

Även punkten om en reformerad a-kassa kan skapa spänning mellan samarbetspartierna och mellan S och LO.

Strid om skogen?

Skogsfrågor och skydd av värdefull natur är en konfliktfråga framför allt mellan C och MP. Dit hör strandskydd, det vill säga hur nära vatten man får bygga.

En annan känslig punkt kan bli hur man minskar skolsegregationen och ser till att villkor och kvalitet på skolor blir mer likvärdiga.

En utredning har bland annat föreslagit att föräldrar inte ska få ställa sina barn i kö i tidig ålder för att säkra en plats på en populär friskola. Ett annat kontroversiellt förslag är att kommuner ska få göra avdrag på den skolpeng som friskolor får.

L, C och MP har en mer positiv syn på friskolor än S, men Sabuni tror att man kan hitta sätt att öka likvärdigheten i skolan utan en hård strid.
Andra återstående punkter i januariavtalet blir svåra att hinna med – inte minst en stor skattereform.

– Det är ju inte säkert att vi hinner fullt ut, men det finns fortfarande tid för att sätta i gång arbetet på riktigt, säger Sabuni.

Hon tycker att L:s största framgångar i samarbetet är de skolpolitiska reformerna som är på väg att genomföras, till exempel för studiero i klassrummet. Hon pekar också på skärpta lagar för att komma åt hedersvåld, samt på att skattetrycket sänkts, bland annat genom slopad värnskatt.

– Språktest för medborgarskap är också en klassiker som snart blir verklighet. Det måste genomföras. Det är ju en av Liberalernas stora segrar, säger Sabuni.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.