Radar

Kraftig ökning av kvinnliga chefer i offentlig sektor

Antalet chefer har ökat inom kommuner och regioner under de senaste tio åren.

Den offentliga sektorn har de tio senaste åren sett en kraftig ökning av kvinnor på högre tjänster inom ledning och administration, enligt siffror från Sveriges kommuner och regioner (SKR) och SCB.

Att kvinnor dominerar inom offentlig sektor är inget nytt, men nu syns en ökning av kvinnor även på högre befattningar, rapporterar Ekot i Sveriges radio.

Siffrorna är resultatet av en jämförelse mellan Sverige och Nya Zeeland som gjorts av Patrik Hall, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet.

Antalet chefer ökar

Mellan 2008 och 2019 ökade antalet chefer inom kommuner och regioner, och ökningen för kvinnor var under perioden 43 procent, jämfört med nio procent för männen. Enligt SKR:s siffror är nästan tre fjärdedelar nu kvinnor på de högre posterna. Även när det gäller tjänster som utredare, jurister och ekonomer har antalet kvinnor ökat mer och är nu i majoritet.

– Det är ingen tvekan om att det beror på högre utbildning och att kvinnor nu dominerar inom högre utbildning. De har ofta också samhällsvetenskaplig bakgrund, och samhällsvetenskapen har gjort något av ett segertåg inom utbildningsväsendet under senare decennier, säger Patrik Hall till Ekot.

I statlig verksamhet har kvinnor också dominerat starkt på nytillsatta chefsposter under de senaste åren.

Ökad administrativ börda

Slutsatserna är en del av ett forskningsprojekt som Patrik Hall leder och där de tittar närmare på den allmänna  ökningen av antalet så kallade organisationsproffesionella inom offentlig sektor. Forskning tyder nämligen på att dessa tjänster, som exempelvis chefer, ekonomer, strateger och kommunikatörer, ökar i högre grad än personal i den offentliga sektorns kärnverksamhet, som lärare, hälso- och sjukvårdspersonal och socialarbetare.

Ökningen av de organisationsprofessionellas antal och inflytande är enligt forskarna kopplat till en växande administrativa börda för personal i kärnverksamheter, och är också kopplat till frågor om arbetshälsa, kvalitet och hållbarhet i det offentliga arbetslivet.

Att jämförelsen görs just med Nya Zeeland beror på att de har en starkt centralistisk tradition inom offentlig sektor i kontrast till den starkt decentraliserade strukturen inom den svenska offentliga sektorn.