Just nu sätter medlemmarna i Röstånga energikooperativ upp sina första solpaneler. Så kallade medborgarenergigemenskaper är vanligare i andra länder än i Sverige, men ny forskning lyfter fram deras potential.
På ett villatak i utkanten av skånska Röstånga står Christian Stenqvist och Göran Sarner. De är två av de fem medlemmarna i byns nya energikooperativ och snart ska den här ytan täckas av 25–30 kvadratmeter solpaneler som producerar 5 kilowattimmar el.
Medlemmarna har köpt in solpaneler och utrustning tillsammans och ska hjälpas åt att göra det mesta av monteringen själva. En elinstallationsfirma, som är också är medlem i kooperativet, står för inkopplingen. Därmed får de större frihet att anpassa installationen efter sina egna förutsättningar och det blir mycket billigare. Det handlar också om att få utvecklas, lära sig och göra något praktiskt tillsammans med andra.
– Jag hade nog inte gjort det själv om vi inte hade varit flera. Det ger trygghet att vi kan stötta varandra och det är kul att lära känna folk och göra saker ihop, säger Göran Sarner.
– Jag känner inte så många som gjort det själva. Det vore enklare och snabbare att hyra en montör. Men det handlar om mer, tillägger Christian Stenqvist.
Framför allt handlar det om att ställa om – genom att satsa både på förnybar el och på bygden. I takt med att kooperativet växer hoppas de skapa lokala jobb, gärna för personer som står en bit från arbetsmarknaden.
Ökad självförsörjning i byn
– Det är en stor drivkraft att vara en pusselbit i den lokala omställningen. Det måste vara mycket roligare och billigare att leva när man har en relation till allt och vet var elen och maten kommer ifrån, säger Göran Sarner.
På sikt skulle medlemmarna gärna vilja samordna förbrukningen och produktionen av el i hela Röstånga så att den blir mer effektiv och byn kan bli mer självförsörjande.
Energikooperativet är ett exempel på ett så kallat ”community energy project”, en medborgarenergigemenskap. Under hösten avslutades forskningsprojektet Co2mmunity, vars syfte var att stödja etableringen av medborgarenergigemenskaper i Östersjöområdet.
Medborgarenergigemenskaper definieras som gräsrotsprojekt inom förnybar energi och kan se väldigt olika ut. En av fallstudierna i projektet är Kalmar energis satsning på Nöbble och Törneby solparker, där det kommunala energibolaget har satt upp solpaneler och sålt andelar till sina kunder. Varje kund kan köpa motsvarande upp till 80 procent av sin fjolårskonsumtion i solpaneler, och den energi som dessa producerar dras sedan av från kundens elräkning. Även bostadsrättsföreningar som producerar förnybar energi lyfts fram som svenska exempel.
Mer än klimatvinster
Co2mmunity har bland annat resulterat i praktiska handböcker om att starta medborgarenergigemenskaper i respektive land. För Sveriges del visar projektet att energiproduktionen här är relativt centraliserad. Majoriteten är redan fossilfri, med storskalig vattenkraft och kärnkraft som de två största källorna. Elen här är dessutom mycket billigare än i exempelvis Tyskland.
– Därför finns det inte så många incitament att dra igång medborgarenergigemenskaper här. Om en vill göra något för klimatet kommer en troligen inte att börja med energiproduktion, säger Henner Busch vid Lunds universitet, en av de svenska forskare som deltagit i Co2mmunity.
Medborgarenergigemenskaper har dock fler fördelar än klimatvinster. Bland annat kan lokalsamhällen sänka sina energikostnader, skapa lokala jobb, bygga en mer positiv identitet, stärka den lokala sammanhållningen och, i vissa länder, få skatteintäkter.
Det som Henner Busch blev mest förvånad över i projektets resultat från Sverige var hur många som engagerar sig i medborgarenergigemenskaper av idealistiska skäl. Han nämner en man i 80-årsåldern som köpte andelar i Kalmar energis projekt för 200 000 kronor – trots att det inte var en särskilt bra investering ur ett ekonomiskt perspektiv.
"Superlätt att engagera sig"
Tidigare rådde Henner Busch den som ville dra igång ett projekt inom förnybar energi att inte prata om klimatet. Men nu undrar han om tiderna har förändrats, i takt med att allt fler människor oroar sig för klimatförändringarna.
– De här projekten kanske lockar andra slags människor än de som bor i ekobyar. Som i Kalmar energis projekt där det är superlätt att engagera sig – det är bara att skriva på ett papper. Kalmar energis koncept kanske är ett bra sätt att nå stadsbor eller människor som annars inte kan eller är intresserade av att starta en medborgarenergigemenskap.
Fotnot: Co2mmunity finansierades huvudsakligen av EU:s regionala utvecklingsfond via programmet Interreg. Läs mer och ladda ner handboken för Sverige på co2mmunity.eu.
