Metan är ungefär 30 gånger starkare än koldioxid som växthusgas, och enligt FN:s klimatpanel står utsläppen av metangas för ungefär en fjärdedel av den globala uppvärmningen. Sedan förindustriell tid har utsläppen ökat med nästan 150 procent. Men när forskare har sökt efter källorna till metanutsläppen har det hittills varit svårt att reda ut exakt varifrån de kommer.

Ett vanligt missförstånd är att rapande kor och jordbruk står för den största delen av de utsläpp som kan kopplas till mänsklig verksamhet. Minst lika mycket metangas läcker ut vid utvinning av fossila bränslen, som kol, olja och naturgas. Och nu visar en ny studie dessutom att den andelen sannolikt är betydligt större än forskarna hittills har utgått från.

– Det är egentligen positivt, för det innebär ju att en större andel av utsläppen kan kontrolleras av oss människor och att vi har större möjlighet att minska den globala uppvärmningen än vad vi hittills har trott, säger Benjamin Hmiel, som är klimatforskare vid University of Rochester i USA och inblandad i den nya studien.

Svår att urskilja

Anledningen till att fossilindustrins metanutsläpp hittills varit svåra att mäta exakt är att de inte går att skilja från den metangas som hela tiden sipprar ut naturligt från geologiska källor. På så kallad isotopnivå är dessa gaser identiska: de saknar kol-14, som i stället kännetecknar den metangas som har biologiskt ursprung, från exempelvis förmultning, vattendrag, boskap, avfall och jordbruk.

Forskarna har kunnat mäta den totala mängden metangas som saknar kol-14 i atmosfären, men alltså inte kunnat säga exakt hur stor andel som kommer från naturliga källor respektive från fossilindustrin. Den uppdelningen har i stället baserats på bland annat statistik från fossilindustrin och grova uppskattningar av det naturliga läckaget.

Benjamin Hmiel och hans kolleger bestämde sig för att angripa problemet från ett nytt håll, genom att analysera gasbubblor i isborrkärnor. På så vis har de kunnat backa historien och följa halten av metangas utan kol-14 i atmosfären tillbaka till tiden innan människan började utvinna fossila bränslen, strax före industrialiseringen.

Historiskt facit

Denna nivå, resonerar forskarna, bör ge en riktigare bild av hur mycket metangas som läcker ut från geologiska källor. För det är inte troligt att det naturliga läckaget har ändrats dramatiskt sedan början av 1800-talet, som med geologiska mått mätt bara är några sekunder bort. Dessutom kunde forskarna tydligt koppla den följande ökningen av fossil metangas till industrialiseringens framväxt.

Analysen visar att de naturliga utsläppen från geologiska källor är betydligt mindre än forskningen hittills har utgått från: högst 5 ton per år jämfört med tidigare uppskattningar som landat på 40–60 ton per år. Det innebär att fossilindustrins utsläpp av metan hittills har underskattats med 25–40 procent, skriver forskarna i studien som publiceras i tidskriften Nature.

Billigt att åtgärda

– Det här är en mycket intressant studie som går i linje med allt fler beräkningar av fossilindustrins utsläpp sedan en tid tillbaka som inte har gått ihop, eftersom de så att säga har spräckt den totala metanbudgeten, säger Lena Höglund Isaksson.

Hon är forskare i klimatpolitik vid IIASA, Internationella institutet för tillämpad systemanalys, i Wien, och har själv gjort sådana beräkningar. Förra veckan publicerade hon en studie om hur människans utsläpp av metan kan sänkas. Inom fossilindustrin handlar det om att bli bättre på att fånga upp och utnyttja gasen på ett effektivt sätt.

– Det positiva är att de flesta åtgärderna är hyfsat billiga och bygger på befintlig teknik och kunskap. Men på sikt är det helt avgörande att vi fasar ut fossila bränslen, säger Lena Höglund Isaksson.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.