Radar

Misshandlade kvinnor lever dubbelt farligt

Kvinnor som utsätts för våld i hemmet löper en klart högre risk att dö även av andra orsaker, än kvinnor som inte utsätts för våld.

Även om en misshandlad kvinna överlever en våldsam relation riskerar hon att dö i förtid av helt andra orsaker. Ny forskning visar på en grupp kvinnor som lever dubbelt farligt.

Kvinnor som blivit misshandlade i relationer löper en 40 procent högre risk att dö i förtid, oavsett orsak, jämfört med befolkningen i övrigt. Åtminstone i Storbritannien där forskare studerat utfallet för drygt 18 000 kvinnor som hade rapporterat att de blivit utsatta för våld i hemmet och som analyserades mellan 1995 och 2017.

Okunskap

Kvinnorna matchades med drygt 72 000 andra kvinnor avseende bland annat ålder, kroppsmasseindex, rökning och socioekonomisk status, men som inte hade rapporterat någon misshandel.

Resultatet, som redovisas i Journal of the American Heart Association, visar att de misshandlade kvinnorna löpte en 31 procent högre risk att utveckla en hjärt-kärlsjukdom och en 51-procentig förhöjd risk att drabbas av typ 2-diabetes. Men framför allt var den relativa risken att dö under tidsperioden 44 procent högre, jämfört med kontrollgruppen.

Exakt varför risken för hjärtsjukdomar och diabetes ökar så pass mycket vet inte forskarna.

Fler förklaringar

”En trolig förklaring är att den är en effekt av akut och kronisk stress. Dessutom vet vi att utsatthet för våld i hemmet också är associerat med andra livsstilsfaktorer, såsom sämre diet, alkohol och rökning. Vi försökte ta hänsyn till dessa faktorer, men det kan ändå vara så att de bidrog till de skillnader vi såg”, säger en av forskarna bakom studien, Joht Singh Chandan vid Warwick Medical School, i ett pressmeddelande.

Förra året visade samma forskargrupp att kvinnor som upplevt våld i nära relationer löper en klart förhöjd risk att utveckla fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom samt psykisk ohälsa.

Fakta: Våld i nära relationer

Under 2018 anmäldes cirka 16 000 misshandelsbrott där gärningspersonen var i nära relation med offret. I den Nationella trygghetsundersökningen uppgav 18 procent av dem som utsattes för misshandel under 2016 att gärningspersonen var en närstående.
Men det finns stora könsskillnader. Att gärningspersonen är en närstående gäller för kvinnor i 40 procent av händelserna, medan motsvarande andel för män endast är 3 procent.
I Brottsförebyggande rådets kartläggning av brott i nära relationer 2014 uppgav 6,8 procent av befolkningen att de utsattes för brott i en nära relation under 2012. De två vanligaste brottstyperna är systematiska kränkningar och försök att inskränka friheten.
Källa: Brottsförebyggande rådet

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.