Om du sticker ned handen i väskan för att leta efter exempelvis nycklarna, så startar en komplicerad process i hjärnan. Tidigare information från synsinnet ska omvandlas till en mental bild, som sedan kopplas ihop med känselsinnet så att du till slut kan avgöra när du har fått tag på nyckelknippan.

Den här är kanske inget som vi skryter om till vardags, men förmågan har länge betraktats som ganska unik i djurriket. Hittills har forskarna bara sett den hos ett fåtal andra djur, exempelvis apor, råttor och delfiner.

Hjärna som ett sesamfrö

Men nu har en australisk forskargrupp upptäckt att även humlor klarar av den här typen av uppgifter. Det är första gången egenskapen påvisas hos ett ryggradslöst djur.

– Hjärnan hos en humla är inte större än ett sesamfrö, och ändå klarar de av att skapa sådana här mentala bilder. Det visar att små hjärnor klarar betydligt mer än vi ofta tror, säger Cwyn Solvi som forskar vid Queen Mary University of London.

Forskargruppen lät först grupper av humlor flyga runt och bekanta sig med små kuber och bollar. För att motivera humlorna att lära sig skilja mellan formerna hade forskarna gömt en söt sockerlösning i antingen kuberna eller bollarna.

Hål för snabeln

Vissa grupper av humlor tränades i totalt mörker, så att de bara kunde använda känseln. De andra humlorna fick undersöka formerna med hjälp av synen, genom en plastskiva som hade små hål där humlorna kunde sticka in snabeln för att leta efter sockerlösningen.

Därefter vändes uppställningen. De humlor som fått bekanta sig med formerna i dagsljus släpptes in i det mörka experimentrummet och vice versa. Nu fanns dock ingen lockande sockerlösning. Ändå kunde forskarna tydligt se att humlorna i bägge fallen sökte sig till de former där de tidigare hittat den söta belöningen.

Mental bild

Den här förmågan att känna igen föremål förutsätter att information från ett sinne omvandlas till en mental bild av föremålet, som sedan lagras på ett ställe i hjärnan där den är åtkomlig och kan behandlas av andra sinnen, skriver forskarna i sin studie som publiceras i tidskriften Science.

– Vi har tidigare sett en hel del andra imponerande egenskaper hos humlor, till exempel kan de lära sig att dra i snören eller rulla ned små bollar i särskilda hål för att få en belöning. Dessutom kan de lära sig det genom att titta på andra humlor. Så vi visste redan att de är ganska smarta, säger Cwyn Solvi.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.