Striden om glesbygdens resurser
Copyright © 2022 Mediehuset Grön Press AB
ISSN: 2003-5268. Ansvarig utgivare: Lennart Spetz
Innehåll
-
Glöd
-
Zoom
-
Radar
-
Publicerad 2020-02-21
RadarHumlor har avancerad känsla för form
Humlor klarar av att pussla ihop sinnesintryck på ett sätt som hittills bara har påvisats hos ryggradsdjur, visar en ny studie.
Om du sticker ned handen i väskan för att leta efter exempelvis nycklarna, så startar en komplicerad process i hjärnan. Tidigare information från synsinnet ska omvandlas till en mental bild, som sedan kopplas ihop med känselsinnet så att du till slut kan avgöra när du har fått tag på nyckelknippan.
Den här är kanske inget som vi skryter om till vardags, men förmågan har länge betraktats som ganska unik i djurriket. Hittills har forskarna bara sett den hos ett fåtal andra djur, exempelvis apor, råttor och delfiner.
Hjärna som ett sesamfrö
Men nu har en australisk forskargrupp upptäckt att även humlor klarar av den här typen av uppgifter. Det är första gången egenskapen påvisas hos ett ryggradslöst djur.
– Hjärnan hos en humla är inte större än ett sesamfrö, och ändå klarar de av att skapa sådana här mentala bilder. Det visar att små hjärnor klarar betydligt mer än vi ofta tror, säger Cwyn Solvi som forskar vid Queen Mary University of London.
Forskargruppen lät först grupper av humlor flyga runt och bekanta sig med små kuber och bollar. För att motivera humlorna att lära sig skilja mellan formerna hade forskarna gömt en söt sockerlösning i antingen kuberna eller bollarna.
Hål för snabeln
Vissa grupper av humlor tränades i totalt mörker, så att de bara kunde använda känseln. De andra humlorna fick undersöka formerna med hjälp av synen, genom en plastskiva som hade små hål där humlorna kunde sticka in snabeln för att leta efter sockerlösningen.
Att humlor rent teoretiskt inte borde kunna flyga är en myt som uppstod på 1930-talet. Deras vingrörelser har vissa likheter med bladen hos en helikopter. Foto: Janerik Henriksson/TT Därefter vändes uppställningen. De humlor som fått bekanta sig med formerna i dagsljus släpptes in i det mörka experimentrummet och vice versa. Nu fanns dock ingen lockande sockerlösning. Ändå kunde forskarna tydligt se att humlorna i bägge fallen sökte sig till de former där de tidigare hittat den söta belöningen.
Mental bild
Den här förmågan att känna igen föremål förutsätter att information från ett sinne omvandlas till en mental bild av föremålet, som sedan lagras på ett ställe i hjärnan där den är åtkomlig och kan behandlas av andra sinnen, skriver forskarna i sin studie som publiceras i tidskriften Science.
– Vi har tidigare sett en hel del andra imponerande egenskaper hos humlor, till exempel kan de lära sig att dra i snören eller rulla ned små bollar i särskilda hål för att få en belöning. Dessutom kan de lära sig det genom att titta på andra humlor. Så vi visste redan att de är ganska smarta, säger Cwyn Solvi.
Humlan klarar kyla
Humlor är en grupp sociala bin som är utbredd över norra halvklotet med några enstaka arter i Sydamerika.
Djuren har förmåga till egen inre värmeproduktion, vilket gör att de kan leva även i arktiska trakter. De indelas i sociala humlor och snylthumlor. I Sverige finns det trettio respektive nio arter av dessa släkten.
Humlor är kraftigt byggda och har en tät behåring som vanligen bildar svarta, vita och gula eller brunröda tvärgående fält över kroppen. Färgteckningen kan dock variera mycket, även inom samma art.
Humlans hjärna är stor som ett sesamfrö och innehåller knappt en miljon nervceller, vilket kan jämföras med människohjärnan, som har drygt 100 miljarder nervceller.
Källor: Nationalencyklopedin och Science
-
-
Energi
-
Krönika