Radar

Aktivister lobbar för klimatinkomst i Bryssel

Volontärer från Citizens climate lobby utanför EU-parlamentet i november 2019; Brigitte van Gerven (Belgien), Frej Nicolaisen Sidén (Göteborg), James Collis (Storbritannien/Portugal) och Eloise Lebrun (Frankrike).

I veckan kommer aktivister från Sverige och flera länder i Europa – medlemmar i nätverket Citizens climate lobby (CCL) – att träffa politiker i EU-parlamentet för att prata om klimatpolitik, eller mer specifikt det som nätverket förespråkar: en avgift på koldioxidutsläpp med åtföljande ekonomisk utdelning till folket, så kallad klimatinkomst.

CCL arbetar vanligtvis utifrån lokalgrupper som pratar med politiker på den ort där de bor, enligt en amerikansk förebild. Att de tillsammans åker till Bryssel och EU-parlamentet är ett nytt grepp som de testade för första gången i november förra året. Då skedde det i samband med ett större möte för miljögrupper i Climate action network.

– Det visade sig att politikerna var väldigt öppna för att mötas och vi fick en chans att prata om våra förslag, och vi tänkte att vi testar att göra detta mer organiserat på EU-nivå, säger Maria Jangsten som är en av gruppledarna för CCL Göteborg och koordinator för deras EU-samarbete.

"Få med hela EU"

I Sverige har vi redan en koldioxidskatt och på EU-nivå finns handelssystemet med utsläppsrätter men Maria Jangsten tror att det kan bli svårt att införa en koldioxidavgift och utdelning enbart i Sverige om andra länder i EU inte har dessa avgifter. Att företag exempelvis hotar med att flytta från Sverige för att det blir för dyrt.

– Om vi kan få med hela EU, då kan det verkligen få effekt.

CCL menar att deras modell är både effektiv för att hantera klimatkrisen samtidigt som den är socialt rättvis, då den bygger på ett successivt ökande pris på koldioxidutsläpp samtidigt som intäkterna till staten betalas ut igen i lika delar till alla i befolkningen.

Maria Jangsten menar att en klimatinkomst till folket ger en ökad acceptans när främst koldioxidintensiva saker blir dyrare och att det skulle underlätta den ekonomiska situationen för många
Maria Jangsten menar att en klimatinkomst till folket ger en ökad acceptans när främst koldioxidintensiva saker blir dyrare och att det skulle underlätta den ekonomiska situationen för många. Foto tv: Terje Bendiksby/NTB/TT

Det innebär att de flesta låg- och medelinkomstfamiljer kommer att gå plus: de får mer tillbaka i utdelning än de betalar i höjda koldioxidavgifter.

Ett sådant system infördes i Kanada förra året i de delstater som inte redan hade koldioxidskatter och ett liknande, men inte lika omfattande, system har funnits i Schweiz sedan 2008.

Förslag på klimatinkomst i USA

Maria Jangsten hoppas på att Kanada kan sätta ett exempel och få USA och EU att följa efter.

– Då har man fått med sig två stora aktörer i världsekonomin så då kan det här med att sätta ett pris på koldioxid verkligen få rullning, säger hon.

I USA har ett flertal politiker lyft den här modellen som en intressant lösning och ett lagförslag ligger sedan förra året i kongressen.

Ett stort antal tunga ekonomiska namn i USA skrev även i början på förra året en debattartikel i tidningen Wall Street Journal där de förespråkar detta.

I Kanada har det varit en del stridigheter runt det nya systemet men Maria Jangsten menar att det faktum att det överlevde parlamentsvalet i landet förra året är väldigt positivt.

I Kanada har delstaten Alberta motsatt sig de statliga koldioxidavgifterna och har tagit ärendet till delstatsdomstolen
I Kanada har delstaten Alberta motsatt sig de statliga koldioxidavgifterna och har tagit ärendet till delstatsdomstolen. Foto: Jonathan Hayward/The Canadian Press via AP/TT

– Det sänder en signal att det kommer att leva vidare, att man successivt kan öka det, och att folket ser fördelarna med att få tillbaka pengarna sedan, säger hon.

En familj på fyra personer i Ontario beräknas exempelvis få tillbaka 448 kanadensiska dollar (knappt 3300 kr) under 2020, medan en familj i Alberta ska få nästan det dubbla, rapporterar CTV News.

"Ger ökad acceptans"

På EU-nivå startade CCL-nätverket förra året ett medborgarinitiativ för att samla namnunderskrifter för att EU-kommissionen ska lyfta frågan.

Att det inte diskuteras så mycket i Sverige tror hon beror på vår redan höga koldioxidskatt och att politiker och sakkunniga menar att en återbetalning till medborgarna i sin tur skulle leda till mer konsumtion och ökade utsläpp.

– Det tycker jag är synd för då missar man aspekten att allting kommer bli dyrare. Den här avgiften kommer ligga på utsläppskällorna – eller hur man bestämmer att det ska utformas – och kommer sedan sippra ner i hela systemet.

Maria Jangsten påpekar att alla blir påverkade på olika sätt, vare sig man handlar i en affär eller tankar på en bensinstation eller köper något importerat, men att det som har ett stort fossilt fotavtryck kommer att kosta mer.

– Vår uppfattning är att den här utdelningen kommer att behövas för att man ska råd med omställningen, inte för att man ska ha råd med en till resa.

Hon pekar på att det både ger en ökad acceptans när främst koldioxidintensiva saker blir dyrare och att det underlättar den ekonomiska situationen för många.

Fullt schema i Bryssel

Volontärerna från CCL som samlas i Bryssel denna veckan har ett fullt schema. Under två dagar ska de träffa så många politiker som möjligt från flera av de politiska grupperna för att prata om idén med klimatinkomst, berättar Maria Jangsten.

– Vi hoppas framförallt att fler ska få upp ögonen för det, och ha med sig förslaget när det kommer till exempelvis Green deal-förhandlingar. Att de kan se att detta kan vara ett potentiellt alternativ för att uppnå våra klimatmål.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV