Enligt branschorganisationen Svensk försäkring omfattar sjukvårdsförsäkringar i dag nästan 660 000 personer och de flesta är tecknade via sin arbetsplats eller sitt fackförbund.

Försäkringen gäller hos privata vårdinrättningar och innebär bland annat att den försäkrade garanteras kortare väntetid för besök hos en specialist och för operationer.

Nu växer kritiken mot denna utveckling, som flera företrädare för vården menar strider mot de etiska principerna och den lagstiftning som finns. Bland annat visade en granskning av Dagens nyheter i december att nio av tio vårdgivare, som har avtal både med regioner och med försäkringsbolag, låter försäkringspatienter gå före patienter som kommer via den offentliga vården.

– Den visar att man bryter mot vår hälso- och sjukvårdslagstiftning som säger att patienterna med störst behov ska få vård först, säger Sineva Ribeiro Vårdförbundets ordförande, till DN på torsdagen.

"Svårt att överblicka"

Även Svenska Läkaresällskapets (SLS) delegation för medicinsk etik kom i veckan med ett kritiskt uttalande med budskapet att privata sjukvårdsförsäkringar får följder som strider mot etiska principer på såväl samhällsnivå som för den enskilda läkaren.

– Undanträngningseffekten riskerar att drabba patienter med stora vårdbehov. Konsekvenser av försenad behandling som kan vara nedsatt livskvalitet, onödig försämring eller till och med dödsfall under tiden i vårdkön är ofta svåra att dokumentera och överblicka, säger Mikael Sandlund, ordförande i SLS delegation för medicinsk etik, i ett pressmeddelande.

Han menar att det etiska regelverket både på professions- och samhällsnivå är tydligt i sin inställning till prioritering av enskilda patienter eller patientgrupper.

– Det är inte förenligt med dessa etiska principer att samhället legitimerar ett system med privata sjukvårdsförsäkringar som genväg till vård för utvalda grupper, säger Mikael Sandlund.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.