Radar

Goda förutsättningar för algodling i Sverige

Sockertång (Saccharina latissima) är en brunalg som finns naturligt längs med svenska västkusten.

Att odla alger i havet kan bli en ny industri i Sverige som samtidigt skapar miljönytta. Kostnaderna för en storskalig odling är åtta miljoner kronor på tio år, medan intäkterna under samma tid uppskattas till långt över det dubbla, enligt en ny studie.

Algodling har under de senaste 30 åren utvecklats till en industri i mångmiljardklassen. Idag är det vanligast i länder som Kina och Indonesien, där torkade alger bland annan användas i sushi och misosoppa.

Men i takt med att våra matvanor förändras och vi måste hitta mer hållbara livsmedel, tror forskare att förekomsten av alger blir vanligare även i våra svenska och europeiska kök.

– Dessutom har svenska alger potential att bli en exportprodukt, säger Linus Hasselström, forskare verksam vid avdelningen Vatten- och miljöteknik på KTH och en av personerna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Alger kan fånga upp fosfor

I studien granskades odlingen av sockertång (Saccharina latissima), en brunalg som redan finns naturligt längs med svenska västkusten, på en testodling på Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium.  Därefter gjordes en uppskattning av kostnaderna som ett svenskt algodlingsföretag kan tänkas ha.

Beräkningarna visar att det finns goda möjligheter att göra en vinst. Skörd och torkning är de mest kostsamma momenten, men torkade alger är en högvärderad produkt med ett försäljningspris på världsmarknaden på flera hundra kronor kilot.

Om algodlingen utvecklas till en stor industri längs svenska västkusten skulle den också bidra med stora miljönyttor. Studien visar att upp till 60 procent av  fosforinflödet till havsbassängerna på västkusten skulle kunna fångas upp av algodlingar.

– Övergödning är ett av de största problemen med svensk havsmiljö idag, och att minska den ger stora samhällsekonomiska vinster, säger Linus Hasselström.