Algodling har under de senaste 30 åren utvecklats till en industri i mångmiljardklassen. Idag är det vanligast i länder som Kina och Indonesien, där torkade alger bland annan användas i sushi och misosoppa.

Men i takt med att våra matvanor förändras och vi måste hitta mer hållbara livsmedel, tror forskare att förekomsten av alger blir vanligare även i våra svenska och europeiska kök.

– Dessutom har svenska alger potential att bli en exportprodukt, säger Linus Hasselström, forskare verksam vid avdelningen Vatten- och miljöteknik på KTH och en av personerna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Alger kan fånga upp fosfor

I studien granskades odlingen av sockertång (Saccharina latissima), en brunalg som redan finns naturligt längs med svenska västkusten, på en testodling på Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium.  Därefter gjordes en uppskattning av kostnaderna som ett svenskt algodlingsföretag kan tänkas ha.

Beräkningarna visar att det finns goda möjligheter att göra en vinst. Skörd och torkning är de mest kostsamma momenten, men torkade alger är en högvärderad produkt med ett försäljningspris på världsmarknaden på flera hundra kronor kilot.

Om algodlingen utvecklas till en stor industri längs svenska västkusten skulle den också bidra med stora miljönyttor. Studien visar att upp till 60 procent av  fosforinflödet till havsbassängerna på västkusten skulle kunna fångas upp av algodlingar.

– Övergödning är ett av de största problemen med svensk havsmiljö idag, och att minska den ger stora samhällsekonomiska vinster, säger Linus Hasselström.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.