Med senatens historiska frikännande i ryggen kan USA:s president Donald Trump släppa den utdragna riksrättsprocessen och fokusera på sin återvalskampanj. Här är fyra troliga konsekvenser av friandet.
1. Nu är det Trumps berättelse som gäller
Att hamna i historieböckerna som den tredje presidenten i USA:s historia som blev ställd inför riksrätt är naturligtvis inte bra. Men räkna med att Trump nu kommer att trumma in friandet och sin version av vad som skett.
Jättelika kampanjmöten väntar och vid dem lär presidenten tala om de ”radikala, ilskna och desperata” Demokraterna som drev fram det han redan döpt till ”en häxjakt” och ”en bluff”.
Trumpanhängare i flera delstater som TT talat med är arga på riksrättsprocessen och menar att det är kongressen som ägnat sig åt maktmissbruk – att bakgrunden är Demokraternas ilska över att Trump driver konservativ politik.
2. Presidenten fortsätter stärkt
Donald Trump lär tolka senatens friande som ett rättfärdigande av hans politiska agerande. Det är välkänt att Trump inte är intresserad av att upprätthålla en multilateral världsordning med organisationer som FN, diplomati och demokratiska spelregler. I stället vill han knyta enskilda avtal med starka ledare.
Daniel Benaim, utrikespolitisk analytiker vid tankesmedjan Center for American progress, sade nyligen till TT att Trumps syn verkar vara att ”kungliga familjer” i USA och resten av världen – och deras militärer och underrättelsetjänster – ska göra upp direkt med varandra. Efter riksrättsprövningen är det i så fall inte omöjligt att USA:s president ber fler kollegor i världen om ”tjänster”, så som han gjorde med Ukrainas president – vilket var det som ledde till riksrättsåtalet.
3. Riksrätt i framtiden?
Utslaget sätter ett prejudikat för framtida riksrättsåtal eftersom senaten nu slagit fast att president Trump med sitt agerande inte gjort sig skyldig till ”förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser” – de brott som enligt grundlagen kan leda till en fällande dom och avsättning.
Framtida presidenter kommer att kunna hänvisa till Trumps handlingar om de exempelvis vill hindra tjänstemän från att vittna i en kongressutredning eller låta bli att lämna ut dokument eller annat bevismaterial.
4. Demokraterna i ytterligare underläge
Demokraterna kommer om- och omigen påminnas om att de förlorat riksrättsslaget detta viktiga valår – och det är inte säkert att det ökar entusiasmen hos partiets väljare. Om Donald Trump väljs om vid höstens presidentval är det sannolikt få demokratiska kongressledamöter som orkar gå igenom en riksrättsprocess till, även om det skulle finnas skäl till det i framtiden.
Riksrättsutredningen mot president Trump
Det demokratledda representanthusets utredning kom till sedan en visselblåsare larmat om ett samtal den 25 juli, i vilket USA:s president Donald Trump ber Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om ”en tjänst”. Före samtalet hade Vita huset fryst ett militärt hjälppaket till Ukraina.
Tjänsten handlade om att utreda uppgifter kring ex-vicepresident Joe Biden, som leder i mätningarna över vem demokratiska väljare vill se som Trumps motståndare i nästa års presidentval, och hans son Hunter Bidens arbete i Ukraina efter revolutionen där 2014.
Under tiden som vicepresident hade Joe Biden nära kontakt med Ukraina och krävde i ett läge att en riksåklagare skulle avgå för att han inte lyckats bättre i arbetet mot korruption. Riksåklagaren översåg även anklagelser mot delar av ledningen i ett ukrainskt gasbolag som Hunter Biden nyligen hade inträtt i styrelsen för.
Donald Trump och hans personliga advokat Rudy Giuliani har anklagat Joe Biden för att ha krävt att riksåklagaren skulle sluta, i syfte att skydda sonen.
Joe Biden var dock långt ifrån ensam om att kräva riksåklagarens avgång – även EU, Internationella valutafonden (IMF) och ukrainska aktivister anklagade honom för att bland annat ha dolt korruption och ansåg att han borde lämna jobbet, enligt nyhetsbyrån AFP. Det har inte kunnat beläggas rättsligt att Joe eller Hunter Biden agerat brottsligt i Ukraina.
Att be om en sådan tjänst som president Trump gjorde i samtalet anser vissa är maktmissbruk och ett brott mot bland annat USA:s stränga valfinansieringslagar. Representanthuset undersökte under hösten om det utgjorde skäl för att ställa presidenten inför riksrätt och formulerade två anklagelsepunkter som röstades igenom före jul.
På onsdagen friades Trump på båda anklagelsepunkterna.
