Att hamna i historieböckerna som den tredje presidenten i USA:s historia som blev ställd inför riksrätt är naturligtvis inte bra. Men räkna med att Trump nu kommer att trumma in friandet och sin version av vad som skett.

Jättelika kampanjmöten väntar och vid dem lär presidenten tala om de ”radikala, ilskna och desperata” Demokraterna som drev fram det han redan döpt till ”en häxjakt” och ”en bluff”.

Trumpanhängare i flera delstater som TT talat med är arga på riksrättsprocessen och menar att det är kongressen som ägnat sig åt maktmissbruk – att bakgrunden är Demokraternas ilska över att Trump driver konservativ politik.

2. Presidenten fortsätter stärkt

Donald Trump lär tolka senatens friande som ett rättfärdigande av hans politiska agerande. Det är välkänt att Trump inte är intresserad av att upprätthålla en multilateral världsordning med organisationer som FN, diplomati och demokratiska spelregler. I stället vill han knyta enskilda avtal med starka ledare.

Daniel Benaim, utrikespolitisk analytiker vid tankesmedjan Center for American progress, sade nyligen till TT att Trumps syn verkar vara att ”kungliga familjer” i USA och resten av världen – och deras militärer och underrättelsetjänster – ska göra upp direkt med varandra. Efter riksrättsprövningen är det i så fall inte omöjligt att USA:s president ber fler kollegor i världen om ”tjänster”, så som han gjorde med Ukrainas president – vilket var det som ledde till riksrättsåtalet.

3. Riksrätt i framtiden?

Utslaget sätter ett prejudikat för framtida riksrättsåtal eftersom senaten nu slagit fast att president Trump med sitt agerande inte gjort sig skyldig till ”förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser” – de brott som enligt grundlagen kan leda till en fällande dom och avsättning.

Framtida presidenter kommer att kunna hänvisa till Trumps handlingar om de exempelvis vill hindra tjänstemän från att vittna i en kongressutredning eller låta bli att lämna ut dokument eller annat bevismaterial.

4. Demokraterna i ytterligare underläge

Demokraterna kommer om- och omigen påminnas om att de förlorat riksrättsslaget detta viktiga valår – och det är inte säkert att det ökar entusiasmen hos partiets väljare. Om Donald Trump väljs om vid höstens presidentval är det sannolikt få demokratiska kongressledamöter som orkar gå igenom en riksrättsprocess till, även om det skulle finnas skäl till det i framtiden.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.