Radar

M och V möttes om arbetskraftsinvandring

Ali Esbati (V) och Christina Höj Larsen (V) kommer ut från Maria Malmer Stenergards kontor efter deras möte om arbetskraftsinvandring.

Moderaterna och Vänsterpartiet har haft ett första möte om arbetskraftsinvandring. Kommer de överens kan resultatet bli ytterligare bakslag för regeringen.

– Vi har haft konstruktiva samtal som kommer att fortsätta, säger M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard.

De två partierna undersöker möjligheterna att komma överens framför allt om förslag som ska hindra missbruk och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. Mötet hölls på Malmer Stenergards rum i riksdagen, efter socialförsäkringsutskottets sammanträde.

V:s migrationspolitiska talesperson Christina Höj Larsen uppger att man fört diskussioner om ”var vi är någonstans och vad vi skulle vilja göra”.

TT: Vad tror du om möjligheterna att komma överens?

– Vi gör vårt allra bästa. Vi vill göra allt vi kan för att se till att människor inte förslavas på svensk arbetsmarknad.

Stora skillnader

Men det finns stora skillnader mellan M och V.

M vill sätta stopp för asylsökandes möjlighet att byta spår och i stället få uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare. Det är uteslutet för V.

– Vi tycker att spårbytet fyller en slags humanitär funktion för människor som drabbas av den väldigt hårda asylpolitiken som vi har i Sverige, säger V:s arbetsmarknadspolitiske talesperson Ali Esbati.

V vill återinföra arbetsmarknadsprövningen för arbetskraftsinvandrare, det vill säga att en myndighet bedömer om det finns behov inom en viss bransch.

Det är M helt emot.

Viktigaste för V

Däremot finns det möjligheter att komma överens om högre krav på löner och arbetsvillkor för de som kommer till Sverige. M föreslår att minimilönen för en arbetskraftsinvandrare ska motsvara lägsta heltidslön i aktuell bransch. I dag är lönekravet minst 13 000 kronor i månaden.

– Det viktigaste för oss har varit att fixa problemet som finns med att man kan lova en viss lön och sedan inte stå för det eller vara juridiskt bunden av det som arbetsgivare, säger Ali Esbati.

TT: Kan ni komma överens där?

– Det beror på. Det vet inte jag. Det kräver att vi diskuterar. Vi är inne på olika typer av förslag som gör det svårare att utnyttja människor, säger Esbati.

Om M och V kommer överens om nya regler för arbetskraftsinvandring skulle de med stöd av KD och SD kunna köra över regeringen i ännu en fråga.

Jobbat hårt

Regeringen och samarbetspartierna har i veckan jobbat hårt för att försöka stoppa ännu ett bakslag, ovanpå de tidigare om kommunmiljarder och ändrade planer för Arbetsförmedlingen. I måndags lade Moderaterna fram en lång åtgärdslista som V, KD och SD öppnat för att diskutera.

På onsdagen meddelade regeringen, C och L att de till slut enats om direktiv till den utredning som ska se över arbetskraftsinvandringen. Spårbyte ska underlättas och högkvalificerad arbetskraft värnas. Små missar när det gäller anställningsvillkor eller byråkratiska krav ska inte leda till utvisning. Missbruk av reglerna ska motverkas och missförhållanden kartläggas.

Men bara timmarna efter gick Socialdemokraterna ut i riksdagen och gjorde klart att de hade velat se en utredning om mycket striktare regler än vad direktiven säger. När utredningen har lagt sina förslag under 2021 ska det bli partilinjen.

Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl anser att regeringspartiet S kör med dubbla budskap. Det skadar tilltron till politiken och behovet av långsiktiga beslut.

– Det är ju mycket, mycket ovanligt att ett regeringsparti går emot sitt eget förslag samma dag, säger Dahl.

Utredningsdirektiv

Utredningen som regeringen tillsätter ska föreslå hur kompetent arbetskraft kan lockas till Sverige.

Den ska också föreslå åtgärder för att hindra att arbetskraftsinvandrare utnyttjas.

Den ska lägga förslag om uppehållstillstånd för högkvalificerade, så kallade talangvisum.

Den ska kartlägga och undersöka problem med så kallade kompetensutvisningar på grund av misstag eller fel i anställningsvillkor.

Spårbyte för asylsökande som får avslag, till arbete som grund för att stanna, ska om möjligt underlättas.

Undersöka om marknadsföringen av Sverige som ett land för högkvalificerad arbetskraftsinvandring kan förbättras.

Föreslå om försörjningskrav för anhöriga till arbetskraftsinvandrare ska införas.

Undersöka om deltidsanställda utnyttjas och om så är fallet lägga förslag som kan motverka det.

Kartlägga om handel med uppehållstillstånd för arbetskraftsinvandrare förekommer

Undersöka om systemet för arbetskraftsinvandring missbrukas.

Ett första delbetänkande ska vara klart den 1 februari 2021. Slutbetänkandet ska vara klart den 1 november 2021.

Källa: Regeringskansliet: