– Vi har haft konstruktiva samtal som kommer att fortsätta, säger M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard.

De två partierna undersöker möjligheterna att komma överens framför allt om förslag som ska hindra missbruk och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. Mötet hölls på Malmer Stenergards rum i riksdagen, efter socialförsäkringsutskottets sammanträde.

V:s migrationspolitiska talesperson Christina Höj Larsen uppger att man fört diskussioner om ”var vi är någonstans och vad vi skulle vilja göra”.

TT: Vad tror du om möjligheterna att komma överens?

– Vi gör vårt allra bästa. Vi vill göra allt vi kan för att se till att människor inte förslavas på svensk arbetsmarknad.

Stora skillnader

Men det finns stora skillnader mellan M och V.

M vill sätta stopp för asylsökandes möjlighet att byta spår och i stället få uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare. Det är uteslutet för V.

– Vi tycker att spårbytet fyller en slags humanitär funktion för människor som drabbas av den väldigt hårda asylpolitiken som vi har i Sverige, säger V:s arbetsmarknadspolitiske talesperson Ali Esbati.

V vill återinföra arbetsmarknadsprövningen för arbetskraftsinvandrare, det vill säga att en myndighet bedömer om det finns behov inom en viss bransch.

Det är M helt emot.

Viktigaste för V

Däremot finns det möjligheter att komma överens om högre krav på löner och arbetsvillkor för de som kommer till Sverige. M föreslår att minimilönen för en arbetskraftsinvandrare ska motsvara lägsta heltidslön i aktuell bransch. I dag är lönekravet minst 13 000 kronor i månaden.

– Det viktigaste för oss har varit att fixa problemet som finns med att man kan lova en viss lön och sedan inte stå för det eller vara juridiskt bunden av det som arbetsgivare, säger Ali Esbati.

TT: Kan ni komma överens där?

– Det beror på. Det vet inte jag. Det kräver att vi diskuterar. Vi är inne på olika typer av förslag som gör det svårare att utnyttja människor, säger Esbati.

Om M och V kommer överens om nya regler för arbetskraftsinvandring skulle de med stöd av KD och SD kunna köra över regeringen i ännu en fråga.

Jobbat hårt

Regeringen och samarbetspartierna har i veckan jobbat hårt för att försöka stoppa ännu ett bakslag, ovanpå de tidigare om kommunmiljarder och ändrade planer för Arbetsförmedlingen. I måndags lade Moderaterna fram en lång åtgärdslista som V, KD och SD öppnat för att diskutera.

På onsdagen meddelade regeringen, C och L att de till slut enats om direktiv till den utredning som ska se över arbetskraftsinvandringen. Spårbyte ska underlättas och högkvalificerad arbetskraft värnas. Små missar när det gäller anställningsvillkor eller byråkratiska krav ska inte leda till utvisning. Missbruk av reglerna ska motverkas och missförhållanden kartläggas.

Men bara timmarna efter gick Socialdemokraterna ut i riksdagen och gjorde klart att de hade velat se en utredning om mycket striktare regler än vad direktiven säger. När utredningen har lagt sina förslag under 2021 ska det bli partilinjen.

Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl anser att regeringspartiet S kör med dubbla budskap. Det skadar tilltron till politiken och behovet av långsiktiga beslut.

– Det är ju mycket, mycket ovanligt att ett regeringsparti går emot sitt eget förslag samma dag, säger Dahl.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.