– 2019 var ett år av förtryck i Asien. Men det var också ett år av motstånd. När regeringar runt om på kontinenten försökte rycka upp grundläggande rättigheter med rötterna slog folket tillbaka, säger Nicholas Bequelin, regionchef för Öst- och Sydostasien på Amnesty International.

Rapporten Human Rights in Asia-Pacific: A review of 2019 går igenom utvecklingen för mänskliga rättigheter i 25 stater och territorier i Asien.

De som tog täten i kampen var de unga – från studenter i Hongkong, som leder massrörelsen mot Kina, till studenter i Indien, som protesterar mot anti-muslimska lagar.

Sätter munkavle på medierna

I Indonesien har människor protesterat mot att parlamentet antagit flera lagar som hotar människors rättigheter. I Afghanistan riskerade demonstranter sin egen säkerhet när de protesterade mot den konflikt som pågår sedan länge i landet.

I Pakistan trotsade den icke-våldsamma rörelsen Pashtun Tahaffuz Movement staten när den mobiliserade mot påtvingade försvinnanden och utomrättsliga avrättningar.

I Vietnam, Laos, Kambodja och Thailand har demonstranter gripits och fängslats när repressiva regeringar har tagit till hårdhandskarna för att tysta sina kritiker och sätta munkavle på medierna, skriver Amnesty.

Rapporter för de andra regionerna kommer att lanseras under våren.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.