Radar

Minister: Girjasdom kan kräva lagändring

Girjas sameby vinner en mångårig tvist mot staten.

Girjas sameby vinner en mångårig tvist mot staten. Högsta domstolen ger samebyn ensamrätt att bestämma om vem som ska få jaga och fiska i området. ”Det känns fantastiskt skönt när tio års prövning är över”, säger Matti Berg, ordförande i Girjas sameby.

Landsbygdsministern utesluter inte att domen kan kräva lagändringar.

Det är svårt att sätta ord på känslan som infann sig när de fick ta del av beslutet, säger Matti Berg till TT.

– Det var en stor glädje för samebyns äldre medlemmar som dragit i gång det här och levt med det här.

Kraftiga applåder utbröt från åhörarläktaren med samiska representanter i salen i Högsta domstolen (HD), efter att rättens ledamöter presenterat sitt resonemang bakom domen.

Matti Berg blev i slutänden inte förvånad av utfallet.

– Ärligt talat inte, men det är väldigt kluvet. Rent förnuftsmässigt så kändes det som att vi skulle få rätt.

Tvist sedan 2009

HD slår fast i sin dom att det är samebyn, inte staten, som har upplåtelserätt till småviltjakt och fiske. Tidigare har länsstyrelsen bestämt vem som fått bedriva jakt och fiske på samebyns område ovanför odlingsgränsen.

Tvisten har pågått sedan 2009 då Girjas stämde staten. Staten yrkade att det är den, i egenskap av markägare, som har rätt att bestämma över jakt och fiske på området. Girjas å sin sida yrkade att samebyn ensam ska äga upplåtelserätten. Det är en rättighet som byn anser tillfaller samerna genom urminnes hävd, en juridisk rätt som bygger på att man under lång tid har brukat marken.

"Består fortfarande"

Domstolen finner att det i vart fall i mitten av 1700-talet hade utvecklats en rätt för enskilda samer att styra över jakten och fisket i området. Denna rätt gick under 1800-talet över till medlemmar i samebyn.

– Rättigheter som uppkommit av urminnes hävd består fortfarande, säger Sten Andersson, ledamot i HD och referent i målet.

Peter Danowsky, Girjas advokat, Åsa Larsson Blind, Förbundsordföranden i Svenska samernas riksförbund, och Matti Berg, Girjas samebys ordförande, i Högsta domstolen i Stockholm
Peter Danowsky, Girjas advokat, Åsa Larsson Blind, Förbundsordföranden i Svenska samernas riksförbund, och Matti Berg, Girjas samebys ordförande, i Högsta domstolen i Stockholm. Foto: Anders Wiklund/TT

Domen har enbart direkt verkan mellan parterna, säger Sten Andersson, men han understryker att HD:s domar har en prejudicerande roll, vilket gör att domen kommer påverka andra samebyar.

Förbundsordförande i Svenska samernas riksförbund, Åsa Larsson Blind, säger att det är en stor dag.

– Vi är otroligt glada över den argumentation som rätten har fört och på det sätt som den har gjort det.

Hur domen påverkar andra samebyar är i dagsläget oklart, säger hon.

– Men det ser ut som att vi har fått ett klargörande av rättsläget, och då förväntar jag mig att även staten tar hem och analyserar det här och att Högsta domstolens juridiska slutsatser tillämpas.

"Fråga för regering och riksdag"

Justitiekansler (JK) Mari Heidenborg, som har företrätt staten i målet, tycker att det är skönt med ett avslut.

– Jag säger också grattis till Girjas sameby. Jag ska nu ta del av den här domen ordentligt.

Vad domen får för konsekvenser är svårt att säga, enligt JK.

– Vad jag kan säga så här långt är att centralt i HD:s dom är att man använt bestämmelsen om urminnes hävd på ett sätt som man inte har tillämpat den tidigare.

Girjas avlånga yta har i likhet med andra samebyars uppstått av att den naturligt följer renarnas vandring
Girjas avlånga yta har i likhet med andra samebyars uppstått av att den naturligt följer renarnas vandring. Grafik: TT

Det är också för tidigt att säga om det krävs lagändringar efter domen.

– Mitt uppdrag är slut nu, nu är det en fråga för regering och riksdag, säger Heidenborg.

Enligt landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) kommer domen att påverka andra samebyar, samer som inte ingår i samebyar, och jakt och fiske. Hon säger att det kan krävas lagändringar och kanske utredningar för att se vad som behöver ändras.

– Vi behöver titta på hur domen är formulerad och jag utesluter inte att det här kan få andra juridiska konsekvenser heller. Det är därför viktigt att vi gör ett gediget arbete med att både analysera vad domen faktiskt säger och vilka åtgärder vi behöver vidta för att hantera konsekvenserna av den.

Hon syftar bland annat på vad domstolens resonemang om urminnes hävd kan betyda generellt.

Detta har hänt

Sedan 1993 har allmänheten haft möjlighet att jaga i större delen av den svenska fjällkedjan. De statliga länsstyrelserna sköter tillstånd och återrapportering.

Den fria småviltjakten har lett till upprepade protester från samiskt håll. De har bland annat hävdat att de är bäst lämpade att avgöra var jakt kan ske utan att störa renarna.

Girjas sameby, med stöd av Svenska samernas riksförbund, stämde staten 2009. Rättegången i Gällivare tingsrätt hölls sex år senare.

Girjas yrkade på att ensamt få styra över jakten och fisket inom samebyns område ovan odlingsgränsen. Tingsrätten gav samebyn rätt i sin dom februari 2016.

Medan samiska representanter fällde glädjetårar över domen kom oroliga kommentarer från jägarhåll, som befarade att småviltjakten skulle begränsas eller bli mycket dyrare med samisk beslutanderätt.

Staten överklagade domen och hovrättsförhandlingar hölls i slutet av 2017.

Hovrätten meddelade sin dom den 23 januari 2018, där de kom fram till att Girjas har större rätt än staten till jakten och fisket inom samebyns område, men att samebyn inte har rätt att utan statens samtycke upplåta jakt- och fiskerätt.

Domen uppfattades av många som otydlig och överklagades av båda parter. I september 2018 beviljades målet prövningstillstånd i Högsta domstolen.

Huvudförhandlingen pågick i sex veckor och avslutades i oktober 2019, tio år efter att processen inletts i Gällivare tingsrätt.

Girjas sameby

Girjas sameby är en fjällsameby i Norrbottens län. Samebyn har sina åretruntmarker i Gällivare kommun.

Samebyn sträcker sig från inlandet mellan Gällivare och Kiruna, ut till landsgränsen mot Norge. Girjas avlånga yta har i likhet med andra samebyars uppstått av att den naturligt följer renarnas vandring.

I Sverige finns det 51 samebyar. En sameby är inte en by, utan ett geografiskt område där renskötsel bedrivs.