I samband med en hearing vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève den 27 januari har Amnesty International tagit fram rapporten “Sweden: Rights for all? The case of rape survivors and vulnerable EU citizens”.

Rapporten lägger tonvikt på två områden där Sverige behöver bättra sig. Det handlar om brister i myndigheters förmåga att utreda våldtäkter, och kränkningar av EU-medborgares rättigheter.

Under 2018 år tog polisen, enligt statistik från Brå, emot 5 663 anmälningar om våldtäkt mot person över 15 år.  96 procent av offren var kvinnor och flickor.  Bara 12 procent av anmälningarna som utreddes, ledde till åtal.

Amnesty anser att det finns ett akut behov av att förstärka polisens och åklagarmyndighetens utredningsförmåga.

– Det handlar i grunden om att våldtäktsöverlevare inte ska nekas rättvisa, upprättelse och stöd, säger Katarina Bergehed, sakkunnig på Amnesty Sverige och medförfattare till rapporten Time for Change i ett pressmeddelande.

Kräver ett slut på kränkande behandling

Det andra området där Sverige brister handlar om EU-medborgares rättigheter.

Av Amnestys granskning framgår att tillgången till vård skiljer sig stort i landet mellan de olika regionerna, men kan även skilja sig mellan olika vårdgivare inom en och samma region. 

Amnesty kräver att regeringen gör ett nationellt tydliggörande och ser till att utsatta EU-medborgare åtminstone får tillgång till samma lagstadgade vård som så kallade “papperslösa” har i dag.

Amnesty kräver också ett slut på den kränkande behandling, diskriminering och trakasserier som EU-medborgare i Stockholm vittnar om från polisens sida.

– FN har vid flera tillfällen påpekat att Sverige har ett människorättsansvar för alla som befinner sig i Sverige. Nu är det dags att Sveriges regering tar den internationella kritiken på allvar och lever upp till sina åtaganden, säger Johanna Westeson, sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty Sverige.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.