I samband med en hearing vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève den 27 januari har Amnesty International tagit fram rapporten “Sweden: Rights for all? The case of rape survivors and vulnerable EU citizens”.

Rapporten lägger tonvikt på två områden där Sverige behöver bättra sig. Det handlar om brister i myndigheters förmåga att utreda våldtäkter, och kränkningar av EU-medborgares rättigheter.

Under 2018 år tog polisen, enligt statistik från Brå, emot 5 663 anmälningar om våldtäkt mot person över 15 år.  96 procent av offren var kvinnor och flickor.  Bara 12 procent av anmälningarna som utreddes, ledde till åtal.

Amnesty anser att det finns ett akut behov av att förstärka polisens och åklagarmyndighetens utredningsförmåga.

– Det handlar i grunden om att våldtäktsöverlevare inte ska nekas rättvisa, upprättelse och stöd, säger Katarina Bergehed, sakkunnig på Amnesty Sverige och medförfattare till rapporten Time for Change i ett pressmeddelande.

Kräver ett slut på kränkande behandling

Det andra området där Sverige brister handlar om EU-medborgares rättigheter.

Av Amnestys granskning framgår att tillgången till vård skiljer sig stort i landet mellan de olika regionerna, men kan även skilja sig mellan olika vårdgivare inom en och samma region. 

Amnesty kräver att regeringen gör ett nationellt tydliggörande och ser till att utsatta EU-medborgare åtminstone får tillgång till samma lagstadgade vård som så kallade “papperslösa” har i dag.

Amnesty kräver också ett slut på den kränkande behandling, diskriminering och trakasserier som EU-medborgare i Stockholm vittnar om från polisens sida.

– FN har vid flera tillfällen påpekat att Sverige har ett människorättsansvar för alla som befinner sig i Sverige. Nu är det dags att Sveriges regering tar den internationella kritiken på allvar och lever upp till sina åtaganden, säger Johanna Westeson, sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty Sverige.