Energikonsumtionens betydelse för klimatet har studerats av en forskargrupp, där professor Deliang Chen vid Göteborgs universitet ingår.

De har beräknat förbrukning av energi, globalt och regionalt, med en ny metod. Resultatet pekar på att människan i dag använder tre gånger så mycket energi som för 50 år sedan, globalt sett.

Energi blir värme

Samtidigt leder användning av energi till utsläpp av värme. Den ökade energikonsumtionen beräknas motsvara ungefär en tiondel av den klimatpåverkan växthusgaser lett till under samma period.

– Det är en liten siffra. Men den ökar, och är ojämnt fördelad. Det får konsekvenser för klimatförändringar regionalt, säger Deliang Chen.

Chen är professor i fysikalisk meteorologi, och medlem i FN:s klimatpanel. Deliang Chen kom till Sverige från Kina för mer än 25 år sedan, och känner väl till förhållandena i mångmiljonstaden Peking.

– I Peking och Tokyo kan det vara upp till åtta graders skillnad i temperatur mellan centrum och områden utanför staden. I Göteborg kan det vara två-tre grader som mest, säger Deliang Chen.

Förtätning inte fel

Det är den stora förbrukningen av energi i städerna som gör dem till ”värmeöar”. Men räknat per capita använder storstädernas invånare inte mer energi än personer i glesbygd.

– Snarare tvärtom. Att befolkningen förtätas kan vara bra globalt sett. Men det ökar energiförbrukningen i städerna, säger Deliang Chen.

Effekten antas bli särskilt märkbar i regioner där storstäder ligger nära varandra, till exempel i Kina och i USA:s kustområden.

– Hur stort område påverkas då av uppvärmningen från energiförbrukning? Det vill vi försöka ta reda på, säger Deliang Chen.

Höjd temperatur kan i sin tur leda till förändringar i nederbörd och vindförhållanden, så att klimatet regionalt påverkas ganska mycket.

Nattbelysning

Det är inte helt lätt att beräkna förbrukning och utsläpp av energi i olika områden. Mätningar i elnätet är bäst, men sådana data finns inte från alla länder eller regioner. Som komplement har forskarna bland annat tittat på satellitbilder som visar belysningen nattetid.

–Den är en indikator på hur mycket energi som används, även om exempelvis industriområden kan vara nedsläckta nattetid, säger Deliang Chen.

Han är fullt medveten om att metoden som nu använts bara ger en grov uppskattning av den uppvärmning som orsakas av energiförbrukning.

– Men det finns inget bättre just nu, säger Deliang Chen, och hoppas på fortsatt forskning.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.