Människans globala förbrukning av energi har trefaldigats på 50 år. Det ger en extra uppvärmning av klimatet, som inte ingår i beräkningen av växthusgasernas effekter. Effekten märks framför allt i storstäder, som blir ”värmeöar” i förhållande till omgivningen.
Energikonsumtionens betydelse för klimatet har studerats av en forskargrupp, där professor Deliang Chen vid Göteborgs universitet ingår.
De har beräknat förbrukning av energi, globalt och regionalt, med en ny metod. Resultatet pekar på att människan i dag använder tre gånger så mycket energi som för 50 år sedan, globalt sett.
Energi blir värme
Samtidigt leder användning av energi till utsläpp av värme. Den ökade energikonsumtionen beräknas motsvara ungefär en tiondel av den klimatpåverkan växthusgaser lett till under samma period.
– Det är en liten siffra. Men den ökar, och är ojämnt fördelad. Det får konsekvenser för klimatförändringar regionalt, säger Deliang Chen.
Chen är professor i fysikalisk meteorologi, och medlem i FN:s klimatpanel. Deliang Chen kom till Sverige från Kina för mer än 25 år sedan, och känner väl till förhållandena i mångmiljonstaden Peking.
– I Peking och Tokyo kan det vara upp till åtta graders skillnad i temperatur mellan centrum och områden utanför staden. I Göteborg kan det vara två-tre grader som mest, säger Deliang Chen.
Förtätning inte fel
Det är den stora förbrukningen av energi i städerna som gör dem till ”värmeöar”. Men räknat per capita använder storstädernas invånare inte mer energi än personer i glesbygd.
– Snarare tvärtom. Att befolkningen förtätas kan vara bra globalt sett. Men det ökar energiförbrukningen i städerna, säger Deliang Chen.
Effekten antas bli särskilt märkbar i regioner där storstäder ligger nära varandra, till exempel i Kina och i USA:s kustområden.
– Hur stort område påverkas då av uppvärmningen från energiförbrukning? Det vill vi försöka ta reda på, säger Deliang Chen.
Höjd temperatur kan i sin tur leda till förändringar i nederbörd och vindförhållanden, så att klimatet regionalt påverkas ganska mycket.
Nattbelysning
Det är inte helt lätt att beräkna förbrukning och utsläpp av energi i olika områden. Mätningar i elnätet är bäst, men sådana data finns inte från alla länder eller regioner. Som komplement har forskarna bland annat tittat på satellitbilder som visar belysningen nattetid.
–Den är en indikator på hur mycket energi som används, även om exempelvis industriområden kan vara nedsläckta nattetid, säger Deliang Chen.
Han är fullt medveten om att metoden som nu använts bara ger en grov uppskattning av den uppvärmning som orsakas av energiförbrukning.
– Men det finns inget bättre just nu, säger Deliang Chen, och hoppas på fortsatt forskning.
Ny metod
Det är välkänt att energikonsumtionen globalt ökar, vilket leder till uppvärmning och viss påverkan av klimatet. Men hur mycket – det har man inte kunnat beräkna.
Den nya metoden presenterades i tidskriften Nature Scientific Data under 2019.
Forskarna har även gjort modeller för hur klimatet regionalt kan komma att påverkas av framtida energikonsumtion, med vissa antagna ingångsvärden.
Källa: Göteborgs universitet
