Forskning visar att bristen på nya jordbrukare leder till att Afrikas befolkning tvingas överleva på dyr importerad mat. På en kontinent där allt fler tvingas gå till sängs hungriga är det en stor utmaning att få fler unga att satsa på ett liv som bonde.
Det globala forskningsinstitutet IITA arbetar med jordbruksutveckling i syfte att bemöta de stora problem med hunger, undernäring och fattigdom som hemsöker Afrika. Institutet har sedan länge stöttat flera program som har som mål att locka till sig, och hålla kvar, ungdomar som är beredda att satsa på en framtid inom jordbruket.
Men att jordbruket är en nyckelsektor för att säkra tillgången på mat och nya arbetstillfällen är inget enkelt budskap att sälja in till de unga, säger IITA:s generaldirektör Nteranya Sanginga till IPS.
– När unga ska definiera vad jordbruk handlar om så kopplar de samman det med slit, armod och fattigdom. Vi måste förändra det synsättet och få dem att förstå att jordbruk även kan vara en källa till rikedom, affärsmöjligheter och njutning, säger Nteranya Sanginga.
Sedan åtta år tillbaka driver IITA ett program för unga jordbruksentreprenörer vid 24 olika center i olika delar av Afrika. Nteranya Sanginga menar att om inte kontinentens länder lyckas locka fram nya och innovativa jordbrukare så kommer man att bli allt mer beroende av andra regioner för att kunna möta behovet av mat.
Kronisk undernäring
Enligt FN:s livsmedelsorgan FAO finns det 257 miljoner hungrande människor i Afrika. Detta samtidigt som 65 procent av världens outnyttjade bördiga marker finns på kontinenten.
För närvarande importeras mat till en kostnad av mer än motsvarande 35 miljarder dollar årligen till Afrika, och det är en kostnad som Afrikanska utvecklingsbanken beräknar kommer att öka till hela 110 miljarder dollar fram till 2025.
De allra flesta undernärda afrikaner lever söder om Sahara, där den kroniska undernäringen enligt en FN-rapport som kom förra året är på väg att slå undan de tidigare framgångar som gjorts i kampen mot hungern och fattigdomen.
Enligt FAO måste mängder av nya och hyggliga arbetstillfällen inom jordbruket och på landsbygden skapas åt de mellan tio och tolv miljoner ungdomar som årligen kommer ut på den afrikanska arbetsmarknaden.
Brist på arbetskraft
Den bristande tillgången på mat handlar till stor del om en brist på arbetskraft inom jordbruket. Det är småbönderna som ser till att afrikanerna har mat för dagen. Jordbruket står även för runt 30 procent av kontinentens bruttonationalprodukt. Samtidigt är sektorn hämmad av låg produktivitet och brist på investeringar medan den genomsnittlige afrikanske småbonden är 60 år gammal. Och det tillkommer inte tillräckligt med nya unga jordbrukare som kan ersätta tidigare producenter.
Den negativa bilden av jordbruket lockar inte de teknikintresserade och ambitiösa ungdomar som snarare dras till städerna.
Nteranya Sanginga menar att en nyckelfråga i kampen mot ungdomsarbetslösheten är att sälja in jordbruket som en möjlig affärsmöjlighet. Hans forskningsorganisation har av det skälet lanserat en satsning med den målsättningen som är inriktad på skolelever.
IITA har även startat ett program för unga akademiker med fokus på ungdomars roll för landsbygdsutveckling och jordbruksfrågor. Målet är att få fram fakta som kan utgöra underlag för beslutsfattare.
En av de unga forskare som ingår i programmet är Akilimali Ephrem, som studerar vad det är som kännetecknar framgångsrika jordbruksentreprenörer i Kongo-Kinshasa.
– Alla säger att ungdomarna bör engagera sig i jordbruket, men ingen frågar sig om det är ungdomarnas önskan att göra detta. Vi borde antagligen börja med att försöka öka deras intresse för att satsa på kommersiella jordbruk, säger Akilimali Ephrem till IPS.
Hans studier visar att de som lyckats bra som entreprenörer inom jordbruket har en sak gemensamt – att de alla haft en positiv inställning till verksamheten från början.
Krävs investeringar
Många unga afrikaner sammankopplar livet som jordbrukare med ett mycket slitsamt arbete som inte ger några inkomster att tala om. Samtidigt är många ungdomar exkluderade från möjligheterna att bedriva affärsinriktade jordbruk på grund en begränsad tillgång på krediter, marker och den teknik som behövs för att öka produktiviteten.
Akinumwi Adesina, ordförande för Afrikanska utvecklingsbanken, har slagit fast att det krävs investeringar för att göra det afrikanska jordbruket mer lockande och inkomstbringande för ungdomar. Han menar att detta krävs för att kunna lyfta miljontals afrikaner ur fattigdomen, och för att stoppa den ström av ungdomar som försöker ta sig till Europa för att kunna skapa sig ett bättre liv.
"Inte lösningen på alla problem"
Samtidigt finns det kritiker som menar att jordbruket inte bör ses en lösning på alla problem. En av dem är forskaren Jim Sumberg, vid Institutet för utvecklingsstudier i Storbritannien. Han anser att tanken på att jordbrukssektorn skulle innebära en stor möjlighet för mängder av unga entreprenörer förs fram alldeles för hårt. I stället menar Jim Sumberg att den kan innebära en möjlighet för vissa, medan andra bara kan förvänta sig ett hårt arbete utan några större förtjänster.
– Det är sant att ett moderniserat jordbruk skulle erbjuda arbetstillfällen för en del, men jag är tveksam till att det skulle handla om de många miljontals arbeten som ofta utlovas, säger Jim Sumberg till IPS.
Han är kritisk till talet om att försöka ändra människors inställning, med målet att fler ska se ”jordbruket som en affärsmöjlighet”. Jim Sumberg betonar att jordbruket bara kan ses som en affärsmöjlighet i de fall där det finns goda möjligheter att göra vinster – och att det för närvarande långt ifrån alltid är möjligt.
