– President Bolsonaro har förklarat krig mot oss urfolk. Därför måste vi reagera, organisera oss och få omvärlden att förstå vad som händer i Brasilien, sa urfolksledaren Sônia Guajajara till tidningen Amnesty press när hon var i Sverige i slutet på förra året. 

Hennes besök var en del av kampanjturnén “Inte en droppe spilld urfolksblod till”, som syftar till att informera om den akuta situationen när det gäller mänskliga rättigheter och miljöfrågor i dagens Brasilien, väcka opinion och sätta press på Bolsonaros regering, bland annat genom bojkott.

Under turnén träffade de bland annat företag som tillverkar eller importerar produkter med ursprung i Brasilien. De träffade också politiker, studenter och andra medborgare för att informera dem om på vilket sätt brasilianska råvaror som kött, choklad, sojabönor, läder, metall från gruvnäringen och trä från skogsskövlingen orsakar skador i Brasilien.

Vill öka inflytandet genom att delta i partipolitik

– Vi tycker också att EU ska sätta press på Brasilien och inte skriva på några handelsavtal så länge skövlingen av Amazonas fortskrider och urfolk och miljöaktivister mördas, säger Sônia Guajajara, som tillhör guajajara-stammen – en av Brasiliens 305 urfolksgrupper.

Inför presidentvalet 2018 ställde Sônia Guajajara upp som vice presidentkandidat för socialistpartiet PSOL, och menar att en av urfolkens nya strategier är att i större utsträckning delta i partipolitiken för att öka inflytandet och kunna påverka inifrån.

– Det finns väldigt få urfolkspolitiker i Brasilien. Inför valet lyckades vi lansera 131 urfolkskandidater i 24 av Brasiliens 26 delstater. Av dem blev endast en vald – advokaten och urfolkskvinnan Joênia Wapichana, som fick en plats i kongressen. Hon är den första urfolkskvinnan någonsin som blivit kongressledamot, och är en väldigt viktig röst, säger Sônia Guajajara.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.