Samtalen om hur de planerade nya stambanorna för höghastighetståg ska betalas startade om på torsdagskvällen, efter mer än ett och ett halvt års paus.

Men det var en decimerad samling partier som träffades. Förutom regeringspartierna och deras samarbetspartier Centerpartiet och Liberalerna deltar bara Vänsterpartiet.

Moderaterna och Kristdemokraterna har hoppat av. De vill inte ens vara med och lyssna. Sverigedemokraterna har inte varit med tidigare heller och har aldrig stött tanken om snabbtåg.

– Det är bekymmersamt att inte Moderaterna och Kristdemokraterna dyker upp, sade infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) inför torsdagens möte där även finansminister Magdalena Andersson (S) var värd.

"Bra möte"

Efter mötet var Eneroth inte tillgänglig för TT, till skillnad från Jens Holm (V), ordförande i riksdagens trafikutskott:

– Det var ett bra möte. Regeringen har presenterat ett sätt för att finansiera banorna. Men exakt vad som hände på mötet kan jag tyvärr inte kommentera, säger Holm som är talesperson för V på området.

Partiet vill ha det man kallar ”riktiga” höghastighetståg, det vill säga tåg på banor som klarar 320 kilometers hastighet, inte bara 250 kilometer. Och det är viktigt med en ”robust” finansiering – till exempel lån från Riksgälden – och att utbyggnaden sker snabbt, betonar Holm:

– Vi behöver extra kapacitet i järnvägen – nu.

Dörren öppen

Före mötet frågade TT Eneroth om det räcker med januaripartierna och V för att göra upp om den största enskilda investeringen i järnväg i modern tid.

– Ja, definitivt, det vill jag vara klar över, men jag önskar verkligen en bredare uppslutning, för M och KD var med och startade det här en gång, svarade han.

– Det var ju ändå de partierna som påbörjade projektet, sade Eneroth och syftade på Alliansens utspel om Sverigebygget och nya stambanor inför valet 2014.

Enligt Eneroth är dörren inte stängd för M och KD om de vill ansluta senare.

Syftet med torsdagens samtal var att känna på ett antal idéer om hur notan ska betalas – det har talats om kostnader på minst 230 miljarder.

Stor osäkerhet

M och KD ändrade sig med motiveringen att det hela blir för dyrt och att pengarna behövs på annat håll, inte minst också för att rusta befintliga järnvägar.

Men också L, som ändå samarbetar med regeringen och skrivit under januariavtalet och dess punkt om att bygga nya stambanor, varnar för att det finns risk att det hela kan kosta mer än det smakar.

– Jag förväntar mig att regeringen presenterar ett förslag, eller möjligen flera, hur detta ska finansieras, inte minst eftersom det finns så mycket osäkerhet kring hur mycket det här kommer att kosta, sade Mats Persson (L) inför mötet.

Efteråt var inte han heller nåbar för en kommentar.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.