Den nya statistiken rapporteras i Konsumtionsrapporten 2019 från Göteborgs universitet.

Mellan åren 2008 och 2017 har utsläppen från svensk konsumtion alltså minskat med 14 procent trots att konsumtionsvolymen ökat med 25 procent.

Anledningen till minskningen är dels att svenskarna handlar mer av sådant som har låga utsläpp per krona, som teletjänster, restaurangbesök, sport, finansiella tjänster, kulturella tjänster, hår- och skönhetsvård, utbildning och hushållstjänster, skriver Camino.

Men framförallt beror det på att varor och tjänster produceras allt mer ”eko-effektivt”. Koldioxidutsläppen per kilowattimme inom EU minskade till exempel med nästan 30 procent under denna period, och den största importen i Sverige kommer från EU-länder.

"Ju rikare vi blir desto mer tjänster konsumerar vi"

– En del tyder på att trenderna fortsätter även framöver. Produktionen blir allt mer eko-effektiv och förhoppningsvis införs allt hårdare styrmedel både i EU och i andra delar av världen. Man brukar också säga att ju rikare vi blir desto större andel tjänster konsumerar vi, säger Jörgen Larsson, en av Chalmersforskarna som skrivit avsnittet kring hållbar konsumtion, till Camino.

En osäkerhetsfaktor är att de nya siffrorna baseras på nya, men enligt forskarna mer korrekta, uträkningsmodeller för konsumtionsbaserade utsläpp.

Klimatskurkarna i konsumtionen är energi, transporter och vissa matkategorier. Svenskarnas ökade flygresor till exempel drar ner statistiken, även om de minskade för första gången 2019: minus 8 procent inrikes och 2 procent utrikes, jämfört med året innan.

Styrmedel som diskuteras för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen är punktskatter, olika momssatser, klimattullar och bonus-malus för mat (likt det som finns för nya bilar idag – där bilar med höga utsläpp får hög skatt som finansierar bidrag till köp av bilar med låga utsläpp).