Den nya statistiken rapporteras i Konsumtionsrapporten 2019 från Göteborgs universitet.

Mellan åren 2008 och 2017 har utsläppen från svensk konsumtion alltså minskat med 14 procent trots att konsumtionsvolymen ökat med 25 procent.

Anledningen till minskningen är dels att svenskarna handlar mer av sådant som har låga utsläpp per krona, som teletjänster, restaurangbesök, sport, finansiella tjänster, kulturella tjänster, hår- och skönhetsvård, utbildning och hushållstjänster, skriver Camino.

Men framförallt beror det på att varor och tjänster produceras allt mer ”eko-effektivt”. Koldioxidutsläppen per kilowattimme inom EU minskade till exempel med nästan 30 procent under denna period, och den största importen i Sverige kommer från EU-länder.

"Ju rikare vi blir desto mer tjänster konsumerar vi"

– En del tyder på att trenderna fortsätter även framöver. Produktionen blir allt mer eko-effektiv och förhoppningsvis införs allt hårdare styrmedel både i EU och i andra delar av världen. Man brukar också säga att ju rikare vi blir desto större andel tjänster konsumerar vi, säger Jörgen Larsson, en av Chalmersforskarna som skrivit avsnittet kring hållbar konsumtion, till Camino.

En osäkerhetsfaktor är att de nya siffrorna baseras på nya, men enligt forskarna mer korrekta, uträkningsmodeller för konsumtionsbaserade utsläpp.

Klimatskurkarna i konsumtionen är energi, transporter och vissa matkategorier. Svenskarnas ökade flygresor till exempel drar ner statistiken, även om de minskade för första gången 2019: minus 8 procent inrikes och 2 procent utrikes, jämfört med året innan.

Styrmedel som diskuteras för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen är punktskatter, olika momssatser, klimattullar och bonus-malus för mat (likt det som finns för nya bilar idag – där bilar med höga utsläpp får hög skatt som finansierar bidrag till köp av bilar med låga utsläpp). 

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.