Under 2019 upptäckte Migrationsverket 481 fall av misstänkt människohandel, enligt ny statistik från myndigheten. Antalet anmälda fall har ökat stadigt sedan 2015, förutom en nedgång förra året, då 382 fall anmäldes.

Den vanligaste formen av misstänkt människohandel som upptäcks av Migrationsverket gäller sexuella ändamål. Därefter att personer utnyttjas på arbetsmarknaden, det vill säga att någon arbetar under uppenbart oskäliga villkor. 

92 fall som gäller barn har rapporterats under 2019, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2018 då siffran låg på 44 barn.

– Det var absolut fler barn än jag väntat mig. Jag hade inte väntat mig mer än en fördubbling från föregående år, säger Lisa Hultin Knutas, Migrationsverkets centrala samordnare för människohandel.

En förklaring är att myndigheten varit extra uppmärksam på barn och ungdomar från Nordafrika, och särskilt Marocko, vilket lett till att myndigheten nästan standardmässigt rapporterat misstanke när det gäller ensamkommande barn därifrån, enligt Lisa Hultin Knutas.

–Grundutsattheten för den gruppen är så omfattande att det är lätt att fatta misstanke i de ärendena.

– Men det är viktigt att komma ihåg att de ofta är utsatta i ett annat EU-land och inte alltid gäller utsatthet i Sverige.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.