Juryn motiverar sitt val av Extinction Rebellion Sverige, bland annat med att det är ”ett nätverk som endast funnits i ett år men som redan engagerat såväl unga som gamla för klimatet genom en mångfald av ickevåldsmetoder.”

– Jag är stolt och glad att få vara med och lyfta upp detta viktiga arbete genom vårt fredspris, säger Karin Wiborn, ordförande i priskommittén i ett pressmeddelande. 

Priset delas ut för 14:e året i rad av Equmeniakyrkan, Kristna Freds­rörelsen och Sveriges kristna råd. 

Prisutnämningen har väckt en del reaktioner, bland annat av pastorn och statsvetaren Stefan Swärd som i en debattartikel i den kristna dagstidningen Dagen kallar XR för extrem, och ifrågasätter rörelsens metoder och tänkande.

Han hänvisar bland annat till att de använder civil olydnad som metod, ”som orsakar skadegörelse och massarresteringar.” 

Paralleller till medborgarrättsrörelsen

Maria Ludvigsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, kallar Extinction Rebellion ”antidemokratisk”, med hänvisning till att de använder utomparlamentariska tillvägagångssätt för att lösa miljöproblemen.

Karin Wiborn, ordförande i priskommittén och generalsekreterare för Sveriges kristna råd, håller inte med om kritiken mot XR.

– Det utomparlamentariska arbetet är ett av skälen till att vi har tittat på Extinction Rebellion, eftersom det finns en stor parallell till medborgarrättsrörelsen. Vi ser hur klimatet inte räddas av våra politiker. Det behövs en stor omvändelse för att vi ska kunna rädda jorden, säger hon i tidningen Världen Idag. 

Tidigare mottagare av Martin Luther Kings pris är exempelvis Martin Schibbye, Malena Ernman och Jason Diakité.

Priset delas ut i Norrmalmskyrkan i Stockholm den 20 januari. 

Läs mer och hela motiveringen på Kristna Freds hemsida. 

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

I Sverige dör ungefär 900 människor av narkotika- eller läkemedelsförgiftning varje år. Vanligaste orsaken är just opioider, som till exempel heroin eller fentanyl.

Nässprayen naloxon fungerar som ett motgift mot alla sorters opioider. I dag får naloxon bara skrivas ut av läkare och sjuksköterskor direkt till personer som är i riskzonen för överdos.

Men redan inom några månader skulle naloxon kunna finnas att köpa receptfritt på apotek runt om i Sverige, enligt socialministern.

Orsaken är att Läkemedelsverket ändrar sin bedömning att lagen inte tillåter att naloxon säljs receptfritt.

Apotekspersonal ger instruktioner

Så sent som för ett år sedan sade Läkemedelsverket nej till receptfritt naloxon. Orsaken var att den som får läkemedlet måste få information om hur det ska användas. Lösningen som Läkemedelsverket kommit fram till är att apotekspersonalen står för de instruktionerna.

– En av de viktigaste sakerna är att man bara får spreja en gång, förpackningen innehåller bara en dos. Det skiljer sig från andra typer av nässprejer som man kanske provsprejar innan man använder, säger Paulina Tuvendal, senior utredare vid Läkemedelsverket.

Dessutom måste den som ger naloxon alltid ringa 112. Naloxon fungerar som ett motgift vid opioidöverdos men den effekten kan vara otillräcklig.

Innan naloxon kan börja säljas på apotek krävs att ett företag som tillverkar läkemedlet inkommer med en ansökan, säger socialminister Jakob Forssmed.