Sömnbrist kan leda till sämre hjärnhälsa, visar en studie från Uppsala universitet. Efter en sömnlös natt hade försöksdeltagarna förhöjda nivåer av ett protein som är en markör för Alzheimers sjukdom.
– De som tror att ”man kan sova när man är gammal” har fel, säger Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet, till TT.
Han är en av forskarna som undersökt vad som hände när 15 män med en medelålder på 22 år fick sova normalt en natt och sedan hindrades från att sova en annan natt. Efter den sömnlösa natten hade försöksdeltagarna 17 procent mer tauprotein, en markör för Alzheimers sjukdom, i blodet än efter en god natts sömn.
Hjärnan påverkas
Resultatet visar enligt forskarna att akut sömnbrist även påverkar nivåerna hos unga, friska individer.
– Sömn i sig har en väldigt viktig funktion för att säkerställa hjärnans hälsa, och vi har sett att tau ökar i blodet över natten när man inte sover tillräckligt, förklarar Christian Benedict och fortsätter:
– Så uttalanden som ”jag kan sova när jag är gammal…”. Nej så är det inte, vi har ju studerat unga personer och ser att hjärnan påverkas på ett negativt sätt.
Studien antyder att återkommande sömnbrist kan påverka hjärnhälsan negativt på lång sikt. Forskarna är dock inte säkra på om de höga nivåerna beror på att proteinet renats från hjärnan och därmed hamnat i blodet, eller om de även återspeglar högre taunivåer i hjärnan.
Huruvida resultatet skulle bli detsamma för kvinnor vet man inte heller, understryker Christian Benedict.
– Precis, studien har inte gjorts på kvinnor, äldre eller människor med sömnapné. Men ändå har studien ett visst värde och är ett ytterligare exempel på att sömn är viktig för hjärnans hälsa.
Behövs fler studier
Frågan som en del då kanske funderar över är hur ohälsosam en tillfällig sömnbrist egentligen är för exempelvis småbarnsföräldern eller skiftarbetaren?
Lugn, en natt avgör inte hjärnans hälsa på lång sikt, säger Christian Benedict.
– Studien visar ändå att sömn också spelar en roll, men man bör inte få panik. Sömn är en del av ekvationen som består av många, många variabler.
Benedicts kollega, forskare Jonathan Cedernaes som har lett studien, efterlyser fler studier för att komma fram till hur sambandet ser ut mellan taunivåerna i blodet och hjärnan, samt hur länge nivåerna är förhöjda efter akut sömnbrist.
Det behövs också studier på kvinnor, äldre och barn.
”Längre tids studier kan förhoppningsvis också ge oss insikt i om man kan försöka förbättra sin sömn redan i yngre år, för att minska risken för Alzheimer och andra demenssjukdomar”, säger Jonathan Cedernaes i ett pressmeddelande.
Studien är publicerad i tidskriften Neurology.
Alzheimers sjukdom
Ungefär 100 000 svenskar lider av Alzheimers sjukdom. Sjukdomen drabbar främst äldre personer, men cirka 10 000 personer som har sjukdomen är under 65 år.
Globalt räknar man med att minst 30 miljoner människor har sjukdomen. Den har beskrivits som en av världens dyraste sjukdomar, och satsningarna på att hitta botemedel följs intensivt i finansvärlden.
Vid Alzheimers dör hjärnans nervceller onormalt snabbt och förekomsten av så kallade senila plack är osedvanligt omfattande.
Sjukdomen är uppkallad efter den tyske patologen och psykiatern Alois Alzheimer (1864–1915), som beskrev den i början av 1900-talet.
Källa: Nationalencyklopedin, Reuters
