USA:s representanthus har röstat igenom en resolution som begränsar president Donald Trumps befogenheter att inleda nya militära åtgärder mot Iran. Men oavsett om den även går igenom i senaten har Trump redan aviserat att han inte tänker följa resolutionen.
– Det behöver jag inte, säger presidenten.
Demokraterna i USA:s kongress har anklagat Trump för att ha agerat oansvarigt när han beordrade anfallet mot den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani.
Planerna om en resolution presenterades redan före de iranska attackerna mot amerikanska militärbaser i Irak, och togs inte oväntat emot med öppna armar av Demokraterna och med kritik från republikanskt håll.
"Nödvändigt att döda Soleimani"
Kelly Craft, USA:s ambassadör till FN, har i ett brev till säkerhetsrådet förklarat USA:s agerande kring attacken mot den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani.
Hon skriver där att det var ”nödvändigt” att döda Soleimani för att skydda amerikansk personal och intressen i Mellanöstern.
Craft skriver vidare att USA är redo att förutsättningslöst inleda förhandlingar med Iran, ”med målet att förhindra ytterligare fara för internationell fred och säkerhet eller upptrappning från den iranska regimen”.
Ingen ny hämndattack
President Donald Trump aviserade under onsdagen inte någon ny hämndattack mot Iran, och sade att Iran valt att ta ett kliv tillbaka.
– Vilket är en bra sak för alla inblandade parter och en väldigt bra sak för världen. Inga amerikanska eller irakiska liv gick förlorade, sade Trump, som varnade för andra former av vedergällningar och uppmanar Nato att ta ett större ansvar i regionen.
Inga amerikaner skadades i attacken mot militärbaser i Irak under natten till onsdag. Vissa bedömare tror, och militära källor i väst uppger, att Iran avsiktligt undvek att döda amerikaner i attackerna. Men Pentagons försvarschef Mark Milley tillhör inte dem.
– Jag tror, baserat på vad jag sett och vad jag vet, att de hade för avsikt att orsaka strukturella skador, förstöra fordon och utrustning och flygplan och att döda personal. Det är min egna personliga bedömning, säger han.
Inga skadade efter nytt larm
Uttalanden från Irans revolutionsgarde tyder dock på att hämnden på Soleimanis död ännu inte är tagen. Befälhavaren Abdulla Araghi talar om en ”hård vedergällning” som kommer att drabba USA inom kort.
Sent på onsdagskvällen ljöd sirenerna i Bagdad på nytt. Två raketer slog ned i den irakiska huvudstadens så kallade gröna zon – det strängt bevakade område där regeringsbyggnader och utländska beskickningar finns. En Reuters-källa uppger att en av raketerna landade hundra meter från USA:s ambassad.
Tidslinje: USA-Iran-krisen dag för dag
27 december 2019: I en raketattack mot en irakisk militärbas nära Kirkuk dödas en civilanställd amerikansk medborgare. Flera amerikaner och irakiska soldater skadas. USA lägger skulden på den Iranstödda shiamilisen Hizbollah-brigaderna.
29 december 2019: USA genomför flyganfall mot fem av Hizbollah-brigadernas baser i Irak och Syrien. Enligt Pentagon genomfördes anfallen som svar på upprepade angrepp som milisen utfört mot baser i Irak där styrkor från den USA-ledda koalitionen är placerade.
31 december 2019: En proteströrelse, ledd av en Iranstödd milis, försöker storma USA:s ambassad i Bagdad i protest mot de amerikanska flyganfallen. Vid ett tillfälle tar de sig in genom grindarna. Irakiska säkerhetsstyrkor hindrar inte demonstranterna från att ta sig in i högsäkerhetsområdet Gröna zonen, där ambassaden ligger.
3 januari 2020: Qassem Soleimani, chef över Irans revolutionsgardes specialstyrka Quds, dödas i en drönarattack på väg från flygplatsen i Bagdad. Attacken sker på order av USA:s president Donald Trump. Vid drönaranfallet dödas även den irakiske milischefen Abu Mahdi al-Muhandis, en av de högsta ledarna inom milisgruppen Hashed al-Shaabi, Folkets mobiliseringsstyrkor. Irans president Hassan Rohani utlovar hämnd.
4 januari 2020: Nato pausar temporärt arbetet med att utbilda irakiska säkerhetsstyrkor i Irak. Sveriges försvarsmakt, som har ett 70-tal personer i den multinationella insatsstyrkan, gör detsamma.
5 januari 2020: USA:s president Donald Trump hotar att slå ut 52 viktiga iranska mål, om Iran gör verklighet av sina hot om vedergällning (antalet 52 representerar de 52 amerikanska gisslan som togs av Iran mellan den 4 november 1979 och den 20 januari 1981 red. anm.). Iraks parlament antar en resolution med kravet att USA:s militär ska kastas ut ur landet. Iran meddelar att landet inte längre begränsar sin anrikning av uran och överger därmed i praktiken kärnteknikavtalet från 2015. USA lämnade avtalet 2018.
6 januari 2020: Generalen Qassem Soleimanis kvarlevor förs genom Teheran i en begravningsprocession. Hundratusentals människor manifesterar på Teherans gator. Demokraterna i representanthuset i USA:s kongress lägger fram ett förslag om att begränsa president Donald Trumps befogenheter att vidta nya militära åtgärder mot Iran.
7 januari 2020: Mer än 50 människor trampas ihjäl och många skadas sedan panik bryter ut under Qassem Soleimanis begravningsceremoni i Kerman. Iran säger sig överväga 13 olika sätt att hämnas USA och Irans parlament terrorlistar amerikanska styrkor, anställda vid försvarshögkvarteret Pentagon och andra närstående organisationer. Tyskland drar tillbaka delar av sina styrkor från Irak.
8 januari 2020: Vid tvåtiden på natten lokal tid avfyrar Iran raketer som slår ned på två militärbaser i Irak där det finns amerikanska soldater. Inga personer uppges ha kommit till skada. På morgonen amerikansk tid framträder Donald Trump utan att meddela några militära hämndaktioner, men varnar för andra konsekvenser och uppmanar Nato att bli mer involverat i Mellanöstern.
